Högsommarvärme för andra dagen i rad. Det är outhärdligt varmt i stan mellan 11 – 15. Dessutom är trafiken mycket intensivare -och bullrigare- än hemma. Stillastående köer och rusningstrafik i princip hela dagen. Vi flyr till parken, liksom alla andra som har möjlighet. Det finns flera stora, tysta parker med jätteträd och promenadvägar, tennisplaner och lekplatser för alla åldrar.
De här bilderna är tagna nu på eftermiddagen i parken utanför huset där Tiny bor med mamma L och N under kanadabesöket. Det är en vattenlekplats, med små och stora fontäner som sprutar rent friskt drickbart vatten. Även riktigt små barn kan plaska och leka utan risk, för det finns ingen bassäng där vattnet samlas upp. Det rinner ut direkt genom stora brunnar i betongplattan.
Jag har aldrig sett liknande lekplatser i Sverige, men jag har å andra sidan inte sett så många. Här i Montreal finns de lite varstans. Grönska, skugga och vatten är viktigt när temperaturen stiger upp mot +30C som den gör ofta här under sommaren. Idag har det varit stekhett och vi gav oss iväg på en alldeles för lång stadspromenad med Tiny på förmiddagen. Vattenparken var rena paradiset när vi äntligen kom tillbaka hem, nästa kokta.
Rom, Hanoi och Lysekil. Efter mycket funderande fram och tillbaka har jag bestämt mig för vad jag ska svara på frågan: ”Vilka 3 städer (utom din egen) gillar du bäst?”
Det skulle ta alldeles för lång tid att motivera varför. Men kameran är en viktig anledning förstås. Lysekil blir jag aldrig trött på, och det gäller alla årstider. Rom och Hanoi drömmer jag om att resa tillbaka till. Nästa gång vill jag stanna länge, fotografera utan tidspress och vandra vart jag vill alla tider på dygnet.
Städer är som människor, unika och individuella. Montreal hittills känns som en korsning av Kalmar och New York. Vänligt och mysigt men med mörka, farliga djup. Kreativt och mångkulturellt men inte utan offrade själar.
Första dagen här handlar om att ta det lugnt och vänja sig vid tidsomställningen. Jag känner tydligt att 6 timmar fattas mig, men Tiny är lika glad och sprallig som vanligt. Lite dålig i magen bara efter den ovanliga menyn igår. Salta flygbolagskex och en hel chokladkaka plus lite amning då och då ger inga roliga blöjbyten idag.
Vi går en lååång promenad med sulkyn och bekantar oss med Montreals centrala delar. Tar en fika här, lunch där och en smoothie på ett tredje ställe. Montreal är grönt, vänligt, småskaligt och vackert, med låga hus och massor av små butiker.
Jag njuter av att fönstershoppa med mamma L, vi gillar ofta samma saker och hon lockar mig att köpa ett brett armband som jag nog inte sett utan henne. Man får dessutom mycket för pengarna här, jag får passa mig och hålla igen!
Mangosmoothie är mums!
Tiny vill också springa!
Rumpan bar i parken, det är toppen!
Shoppingfynd dag 1. Nr 164/365 foton 2011. Tema: Armband
– Posted using BlogPress from my iPad
Man kan läsa. Eller titta på skärmen i stolsryggen framför. Där finns action, drama, romance, comedy och thriller att välja mellan. Eller naturprogram med elefanter och apor. Man kan dricka obegränsat och gratis vad det verkar. LuftHansa bjuder. De ordnade så att mamma L och N fick två platser med en tom plats i mitten, så att Tiny i praktiken fick en egen flygstol. Det var fantastiskt bra service. Nu sover hon, efter fyra timmar i luften. Fyra timmar återstår innan vi landar i Montreal.
Att flyga med en livlig och viljestark 1,5 åring är ingen barnlek. Tiny är inte typen som sitter still i knät och läser Totte. Mest vill hon springa i gången, ruska på allas armstöd och omväxlande göra hoppsasteg och snurra runt. När hon inte får precis som hon vill illtjuter hon genomträngande och förvandlas till en hal ål.
Idag gäller minsta motståndets lag, hon får som hon vill om det går att ordna. Det innebär till exempel att hon får amma, fastän mamma L annars ransonerar strikt för att trappa ner.
I min IPad finns Elisabeth Georges senaste tegelstensdeckare, jag skulle kunna lyssna på den. Men jag har ingen lust. Det enda jag verkligen har lust med just nu är att fördjupa mig i mina bilder. Kameran och handboken ligger i ryggsäcken. Det får bli den.
– Posted using BlogPress from my iPad
Imorgon reser vi till Montreal för att vara med på ett jättebröllop och träffa Ns föräldrar för första gången. Vi reser tillsammans med mamma L, N och Tiny. Mamma A med barn flyttar in i huset på Flatön och startar sitt sommarlov på tisdag. Duktiga barnbarn kommer att vattna tomater och gurkor i växthuset och plocka in pioner i vas. Sigge kommer knappast att få tid att längta efter husse, det blir full rulle och massa roligt bus hela dagarna.
Jag tänker inte klaga, men önskar ändå att allt det här roliga hade varit lite mer utspritt. Alla bilder från fotokursen i Paris är knappt genomtittade, långt mindre redigerade och ordnade. Några finns uppladdade på Flickr men långt ifrån alla. Över 600 foton från Paris har reducerats till knappt 250 i min Bildbank, men det är fortfarande alldeles för många. I fortsättningen ska jag behärska mig lite bättre, det tar för lång tid att sålla efteråt.
Projektet 365 foton 2011 har också blivit lidande. Meningen är ju att man ska publicera en bild om dagen på ett tema från en lista. Men nu ligger jag redan tre dagar efter. Så här kommer en mindre bildbomb på en gång.
Den här krukväxten har räddat många onda, rödbrända ryggar. Hur försiktig man än är med solen, och hur noga man än är att smörja in både småbarnen och sig själv med solskyddskräm så händer det ju ändå att man bränner sig.
Dessutom finns ju de där stora, kaxiga tonårsbarnen och 20+ killarna som inte tror att det är så farligt med en dag på sjön utan solskydd.
Växten på bilden är en äkta aloe vera. Du kan köpa den i vilken vanlig handelsträdgård som helst, eller på Plantagen. De tjocka bladen innehåller en svalkande och läkande gelé som är rena mirakelmedicinen mot solbränna eller andra brännskador. Du klipper helt enkelt av en bit blad, skär upp det och klämmer ut gelen med fingrarna. Stryk ut ett tjockt lager på det onda stället. Den svalkar och läker och har räddat från många sömnlösa nätter.
Du kan nästan inte misslyckas med den här växten. Den trivs både i sol och skugga och klarar sig utan vatten flera veckor. Fast då blir bladen inte lika tjocka och gelefyllda.
Dessutom är den billig, hållbar, hygienisk och snygg. Ett litet farmorstips ! 😉
Göken gal, det är stilla och varmt. Jag har cyklat ner till båten efter jobbet, tänkte att kanske blir det årets första bad ikväll. Vi som har ny fin badstege i aktern. Men det finns inte en levande själ här vid bryggan och vattnet är säkert väldigt kallt. Så jag fegar ur. Nöjer mig med att bara sitta här och njuta av fågelsång och stilla gung. Dricker en cola light och funderar på senaste Farmorsfrågan.
Lille L, pappa L och E kom och hälsade på igår, bästa välkomstpresenten tyckte jag förstås. De stannade bara över dagen och gjorde sommarens första båtutflykt med nya Tumlaren i det fantastiska vädret. Sen grillade vi medan lille L gungade i päronträdet, busade med Sigge och klättrade i äppleträdet. Pappa L är noga med bordsskicket, lille L ska veta hur man gör rätt när man äter. Inte ta först, inte gå från bordet utan att fråga. Jag tycker inte det där är så noga, jag tror nog att barnen tar efter föräldrarnas bordsskick även utan förmaningar. Men jag försöker förstås att inte lägga mig i. Bara jag slipper uppfostra.
När mina barn var små var det precis tvärtom. Min pappa blev sur om inte barnen tog i hand och hälsade, helst skulle de niga och bocka. Och svärföräldrarna var väldigt noga med hur man uppförde sig till bords och påpekade gärna hur det skulle vara, vilket jag ogillade väldigt mycket. .. 🙂
– Posted using BlogPress from my iPad