Fridag!
Idag ska jag bara vara. Baka bröd, så gurkor och tomater i växthuset (sent, jag vet) och rensa lite rabatter om jag får lust. Kanske ta en tur till handelsträdgården och köpa några clematis, men troligen inte. För idag vaknar jag folkskygg, typiskt tecken på overload, hårddisken behöver rensas.
Då är det skönt att kunna gömma sig bakom en hög och tät syrenhäck. Eller stora solglasögon 🙂
– Posted using BlogPress from my iPhone
Svar på Farmorsfrågan nr 158.
Hmmm… Vilken förändring skulle göra störst skillnad i mitt liv?
En massa pengar skulle ju inte vara fel! Får hoppas på den där Harry Boy som jag köpte idag samtidigt med tårtan till mina arbetskamrater! 🙂 Tre miljoner behöver jag för att kunna pytsa ut guldkant på livet till barn och barnbarn och ändå få lagom mycket över till Odd och mig.
Men om jag håller mig till mer realistiska förändringar, så är det ju så att det enda man kan förändra är sig själv.
Nu har jag ju redan klarat av en jätteförändring som gör väldigt stor skillnad i mitt liv, genom att gå ner 25 kg i vikt. Det har jag berättat tillräckligt om i den här bloggen.
En sak som jag däremot inte har klarat av, trots doctors order är att gå ner i tempo och sätta gränser för mig själv. Fortfarande måste jag varje vecka boka av saker som jag har planerat, för att själen säger NEJ! när det börjar närma sig avgång. Till exempel skulle jag egentligen ha suttit på planet till London på måndag, för att jobba i lugn och ro ett par dagar på ett litet hotell i Kensington. Det låter väl lugnt och mysigt? Det är bara det att jag knappt hunnit packa upp efter MammaGalan och skåneresan och ska gå på kurs en vecka i Paris i slutet av maj. Och däremellan är kalendern full av möten, barnbarnsdop, kortare jobbresor osv. Och sen ska jag resa till Kanada i början av juni.
Så därför bokade jag av hotellet i London igår, och ringde vandrarhemmet Trollhummern på Käringön istället. Där kan man jobba helt ostört och koncentrerat och koppla av i pauserna. Det behöver jag inte resa ända till London för. Tänk om jag hade insett det från början, då hade jag sluppit en massa ångest, stress och dåligt humör.
Här kommer en ljuvlig video där Tiny visar hur duktig hon har blivit på att äta soppa med sked, alldeles själv utan att spilla. Och vilken liten flirtkula hon är! Mamma L har tagit filmen.
Ännu fler bilder från MammaGalan.
Här kommer sista bilderna från MammaGalan, Livet måste gå vidare! 😉
Du får hemskt, hemskt gärna kommentera och tala om vilka som är med på bilderna, jag är helt kass på att komma ihåg namn. Jag skyller på åldern, någon fördel ska man väl ha när man fyllt 61?
Allt jag hinner idag…
Imorgon ska jag både visa flera bilder från MammaGalan, svara på kommentarer och skriva ett eget svar på förra Farmorsfrågan. Jag lovar.
Men ikväll hinner jag bara lägga ut några bilder på blommor som jag tog i Skåne. Egentligen försöker jag sluta fotografera blommor. Varför ska man liksom fota blommor när det finns människor? Men jag kan inte låta bli. Jag är addicted to beauty, jag måste helt enkelt fota om jag ser något vackert.
Dagen efter.
På hemväg i bilen. Det regnar.
Vi kommer att hinna lagom till färjan kl 24.00 enligt gps:en.
Den första dagen på mitt 61a år vaknade jag redan före 5. Solen hade just gått upp över havet utanför Smygehuk, och jag smög ut med kameran. Det var inte planerat alls, egentligen mådde jag pyton efter allt vin igår kväll. Men man kan inte slösa bort en soluppgång genom att försöka somna om.
Alla bilderna finns förstås i kameran nu. Men jag tog en med mobilen också. De här fridlysta backsipporna växte överallt och blev extra vackra belysta av den uppåtgående solen.
För övrigt undrar jag varför allt som man äter blir större och större? Gigantiska muffins, jättehamburgare och jättepizzor. Min lunchtallrik i Trelleborg var så stor att jag fick ta med mig hälften i en låda som räckte perfekt till middag nu på väg hem. Varför har det blivit så?
Farmorsfrågan nr 158.
Vilken förändring (hos dig själv eller i din omgivning) skulle göra störst skillnad i ditt liv?
Jag vägrar att bli en kokt groda.
Historien med Ola Lindholm och kokainmisstankarna får mig att skriva ett blogginlägg som är väldigt ovanligt för Farmorsbloggen. Jag är ju inte politisk eller samhällsdebatterande. Men jag är intresserad av moral, och detta handlar i högsta grad om moral. Din och min.
Du har väl hört liknelsen om grodan som befinner sig i en gryta med vatten? Vattnet står på spisen och värms upp långsamt. Så långsamt att grodan vänjer sig gradvis vid den allt högre temperaturen och när det blir farligt varmt är det för sent att hoppa ur. Finito grodan…
Den här liknelsen är användbar. Jag försöker verkligen vara uppmärksam, så att jag inte blir avtrubbad. Jag ser inte på skräckfilmer till exempel, för jag vill inte vänja mig vid rädsla och kräva högre och högre doser av skrämsel för att känna den där adrenalinkicken, det där pirret i hela kroppen som är både hemskt och härligt. Jag tror att det finns en risk att man blir vad man ser, precis som man blir vad man äter.
Historien med Ola Lindholm i Expressen får mig att undra om jag ska sluta läsa kvällstidningar också? Vill jag vara delaktig i att förfölja och knäcka människor som misstänks för det ena eller andra brottet? Har jag börjat vänja mig vid att läsa och acceptera historier som är resultat av rättsövergrepp och korruption?
Det finns två inlägg i den här historien som jag tycker att du borde läsa innan du bestämmer vad du själv tror.
Det ena är skrivet av Ola Lindholm själv.
Det andra är skrivet av Joakim Jardenberg.
129/365 foton 2011. Tema: Stadspark.
Rätt gissat!
Hurra, jag hade rätt, min födelsedagspresent började på N. Som i Namnskylt till båten. Den gamla skylten som pappa L tillverkade i skolslöjden satt fast på gamla Tumlaren när vi sålde båten i somras, och jag sörjde att vi inte skruvade loss den. Hela vintern har jag tjatat på Odd att han måste försöka få tillbaka skylten. Sista tiden har han svarat så undvikande ”ja ja, jag ska ringa!” Inte likt honom, nu vet jag varför! 🙂 Nu är skylten som ny igen, lackad och nymålad. Den var bästa presenten redan för 15 år sedan. Nu har jag dessutom fått den två gånger.
– Posted using BlogPress from my iPhone
MammaGalan och jag.
Just nu sitter jag på ett hotell i Kalmar och längtar lite efter mitt arbetsrum hemma – eller rättare sagt, efter mina bildservrar. Men det är tur att jag inte har dem här, för då skulle Odd bli rätt sur. Vi har ju rest iväg bl a för att fira min 61-årsdag imorgon. Jag får snika åt mig några minuter nu när han rastar hunden, för att lägga ut några snabba bilder från MammaGalan, bilder som jag själv är med på (bara för att du frågade, Emelie! 😉 )
Ikväll har vi grillat på store J:s balkong. Oxfile och scampi och halloumi, så magen står i fyra hörn. Vi skulle egentligen ha gått ut på restaurang, men J föreslog sin balkong istället. Och det har varit en fullpoängarkväll med sol och värme. Och vi hörde göken!
Tänk att vår lille sladdis är så vuxen att han har bytt från sin lilla studentlya till en riktig lägenhet för att ”jag måste ha ett riktigt kök, morsan,med riktig spis och frys.” Snart har han klarat alla tentor som han måste ha för att bli 2e maskinist.
Några bilder från MammaGalan
Hinner lägga in några bilder från Galan innan jag måste slita mig från datorn och bildbehandlingen av alla underbara foton jag tagit i helgen! Imorgon är en ny resdag.
Det får bli fler bilder senare under veckan.
Men kolla här, så vackra ni är!
128/365 foton 2011. Tema: Gala.
