Igår skickade jag iväg de sista scenerna i manuset. Idag känns det nystädat och luftigt i mitt huvud, som om gardiner dragits undan och fönster öppnats. Den internationella Kvinnodagen till ära bjöd jag arbetskompisarna på hembakat surdegsbröd, goda ostar och hemlagad björnbärssylt. 

Därefter har jag ägnat dagen åt arbetsuppgifter som inte kräver något som helst tankearbete, vilket betyder att hjärnan går på fullvarv med Romanen.

Där finns några fundamentala plotholes som jag inte riktigt har velat se.  Det har känts för svårt att börja byta namn, riva upp karaktärer och göra om händelsekedjor innan den totala storyn var riktigt färdig. Till exempel har jag länge velat byta namn på huvudpersonen. Någonting har känts konstigt och luddigt med hennes karaktär.   Idag löste det sig nästan av sig själv. Jag formulerade en fråga på en postitlapp:

”Varför tar X en så stor risk och accepterar Y,  utan att kräva ersättning? Vilka förväntningar har han?”

Efter lite tankearbete var svaret självklart, och vips  hade jag både ett nytt perfekt namn på min huvudkaraktär och ett trauma som gjorde henne betydligt intressantare som person.

🙂

En av pärlorna i min blogglista är Lyckobloggen Där står ofta väldigt användbara saker.

I det här inlägget kan du läsa om vetenskaplig forskning som visar hur verksamt det är att tänka bra saker om sig själv. Det kan vara lika verksamt som antidepressiv medicin eller psykoterapi!

Försökspersonerna i studien fick i uppgift att:

Varje kväll skriva ner tre bra saker som hänt under dagen.

eller:

Använda tre av sina karaktärsstyrkor  extra mycket varje dag. Till exempel: Ärlig, lojal, snäll, rättvis, modig, klok,tålmodig

För att kunna kontrollera resultaten hade man också placebogrupper.

Resultaten visar att effekterna av en veckas övningar höll i sig  upp till sex månader!

Fantastiskt, och nånting att tänka på när automatiska, negativa tankar invaderar och förstör. De går ganska enkelt att bekämpa.

Fast man måste förstås försöka, och det är väl där haken finns. När man mår dåligt fattas oftast att komma ihåg bra saker som har hänt, eller att vara extra snäll och generös mot sina medmänniskor.

Hurraaaaa! Alldeles nyss mailade jag sista sidorna i manus till Ann Ljungberg som är min skrivarcoach. Hon leder just nu en skrivarkurs i London och har säkert inte tid att läsa mitt manus förrän hon kommer tillbaka till sin båt i Portugal. Men ändå. Nu är jag klar! Jag fick ihop det på slutet, som var den svåraste delen av hela projektet.

103 687 ord har jag skrivit. Hur många sidor det motsvarar har jag ingen aning om. I mitt slutmanus som är sparat i Word blir det över 500, men det tror jag helt enkelt inte på. Jag är usel på Word.

Nu ska jag fira och glömma hela boken tills Ann återkommer med synpunkter.

Sen ska jag skriva ut alltihop och läsa igenom från början.

Sammanfatta varje kapitel med en enda mening och skriva upp ändringar eller tillägg för respektive kapitel på postitlappar.

Föra in ändringarna i manus. Målet är att hinna bli färdig i mars.

Skriva ut igen.

Skicka till minst fyra förlag.

Vänta tre månader på svar. Maj, juni, juli. Segla under tiden.

Fundera ut nästa synopsis under tiden 🙂

Så här galet, fruktansvärt glad känner jag mig nu! Gipsy Kings – Soy  Gipsy Kings – Soy

Förlorad. Men det gick vägen ändå.

Vad kan vara viktigare en ledig kväll än att skriva klart sista kapitlet i min första bok? Och därmed vara ute på andra sidan, efter mer än 18 månader?

Svar: Allt!

Ta ut ackorden till en låt på ukulelen, göra en ny lista i Spotify, måla lite på porträttet, kolla Facebook, baka fröknäcke, koka the, plocka ur diskmaskinen, skiva nåt i bloggen…

Sista kapitlet vill inte bli skrivet. Fast jag vet precis vad det ska innehålla.

Jag sätter mig vid datorn, men redan innan jag skrivit ett enda ord, vet jag att det inte duger. Platt och trist. Patetiskt.

Jag talar förståndigt till mig själv och säger att det ändå är bättre att skriva en dålig text, då finns det ju något att ändra och förbättra. En tom sida är svår att redigera.

Kanske hinner jag skriva 5 – 600 ord innan kvällen blir för sen. Idag också. Måste bara ta en apelsin först.

 63/365 foton 2013. Tema: Musik. Ackord för ukulele

Vi har varit längst söderut i Danmark och hälsat på vår nya båt. En LM32 byggd på 80-talet och sedan dess ömt omvårdad av Karl-Hans och Olli. Nu går de iland, och överlämnar till oss en båt där det inte fattas något.

Vi hade tänkt skriva en lista på sånt vi behöver ta med oss till sjösättning och hemsegling i maj. Men det enda som står på den listan nu är: 1. Sängkläder och 2. Ipad.

Till och med en virkad mössa till den extra toapappersrullen fanns redan ombord… 🙂

56/365. Omsorg

57/365 Paket

Glas, koppar och fat var omstoppade och sjösäkrade.

58/365. Omsorg.

59/365. Trio

Vilken tur. Det fanns ett litet barskåp inbyggt i bordet. Komplett med Jubileumsaquavit. Det ska en riktig båt ha, enligt Odd.

60/365. Överraskning

Plotter fanns ingen ombord. Vi fikade på bakluckan i solen på vårens första dag. Olli hade bakat och Odd demonstrerade finesserna med Seapilot på Ipad.

61/365 Mars

I Sönderborg tog vi en promenad i hamnen för att kolla in en av flera broar som vi måste passera när vi seglar hem i maj. Fru Jensen sålde torsk och plattfisk från sin båt.

62/365 Dam

Igår gick månen upp kl 18 som en jättelik grapefrukt. Ikväll tog jag kameran och klättrade upp på berget för att fota månen över Koljefjord.

Ingen måne. Nånting fattas i min allmänbildning (ingen nyhet). Går inte månen upp vid samma tid varje kväll? Orkar inte googla nu.

Fotade istället vackra Flatö Kapell som lyckligtvis är fasadbelyst. Annars hade jag inte hittat hem genom den kolsvarta snårskogen.

Bästa vännen och duktigaste art directorn hjälper mig att layouta nya bloggen. Ikväll har jag fotat ny bakgrund efter hennes idé.

Det kommer att bli så bra när det blir färdigt.

Men tidplanen får flyttas fram en vecka. Det är mycket som ska fixas.  Eller vad sägs om det här mailet från företaget som ”hostar” bloggen: ”…vi kan tillåta att externa klienter får tillgång till mysql, men som sagt, maila in publika ip som skall få access så öppnar vi specifikt för dessa i brandväggen, sen kan ni själva skapa användare med korrekt hostname för dessa ip så de även får tillgång i själva mysql…”

Tur att jag har så bra hjälp av Jocke på Atelje Digital.

53/365 foton. Formation.

54/365 foton. Hjälpmedel. Så här ser det ut i vardagsrummet när jag fotar.

Tur att det finns resurser…

Läser en intervju i nya numret av tidningen Skriva med ”den levande skrivmaskinen”  NN.  Och tänker. Sån där är nog jag också?  Har lätt att fokusera, extremt målmedveten, klarar av många projekt samtidigt.

Men sen inser jag att det är rent önsketänkande. För hur har min dag sett ut hittills? Jo, såhär:

Vaknade försent. Lång promenad efter frukost. Löste alla slutscener i huvudet och skrev ner dem i anteckningsboken. Tog en massa oanvändbara bilder med iphonen utan att själv förstå vad som fångade mitt öga.

Kom hem sugen, för tidigt för lunch, facebookade, fixade med bilder från lördagens konsert med Oa, kollade hur många knoppar bladkaktusen har, vattnade växterna i uterummet, spelade igenom en låt på ukulelen, tittade efter vilken rabatt som är soligast just nu och har plats för nya julrosor. Lagade lunch. Kom på ett nytt blogginlägg.

Sådär håller jag på. Ibland behövs en halv dag av tankspridd igångsättning. Om någon stör mig blir jag galen. Jag såsar inte, jag går på startmotorn.

51/365 foton. Vår

 52/365 foton 2013. Tema: Åldrande

Somlig kultur anses finare än annan. Det gäller inom musik, litteratur och konst. Jag tränar på att inte låta mig provoceras av det.

Under dagens långpromenad försökte jag formulera det följebrev som man skickar till förlaget tillsammans med bokmanuset. Vad är det jag har skrivit? En spänningsroman, en deckare, en historisk roman, en släktkrönika? Jag är i alla fall helt säker på att den inte kommer att klassas som fin kultur.

För mig räcker det om den är bra underhållning. Under + hålla. Hålla under. Eller hålla uppe. Humöret och livsgnistan. Den egna och andras.

Att lyckas med det vore fint.

50/365 foton 2013. Oa Gunnarsson igår kväll med egna låtar. Tema: Yrke

Isen är borta. Fåglarna börjar vakna. Skylten står kvar.

49/365 foton 2013. Tema: Två

Lördag morgon. Jag vaknar i ett ljust rum, ser solens första strålar dansa i ekens kala krona. Går till badrummet, passerar staffliet med flickornas porträtt och den fula, hopplösa bakgrunden som gjorde mig förtvivlad igår kväll.
Nu ser jag hur jag ska fortsätta med den. Systrar i soluppgång.

– Posted using BlogPress from my iPhone