10 mars

9058 ord på en vecka.

Sex scener och niotusenfemtioåtta ord har jag skrivit på en vecka. Om det är snabbt eller långsamt, mycket eller lite vet jag inte. Om det är bra eller inte beror väl på innehållet…

Idag har det varit fantastiskt fint väder, dagen började med gympa och chigong på stranden. Lite dum tid för mitt dagsschema, det börjar inte förrän 9.30. Solen går upp två timmar tidigare. Jag hann med en lång fotopromenad på stranden innan gympan.

Om vädret är lika vackert imorgon ska jag jogga bort till det vackra konserthuset och tillbaka.  Det är byggnaden som ser ut som ett slott i mitten av bilden.

På söndag ska jag vandra med gympagruppen upp till den vita byn högt uppe på kullen till höger på bilden. Där ska vi äta lunch och se oss omkring innan vi går ner igen.

Det kallar jag en fin söndagspromenad! 🙂

Bilden blir lite knepig i färgerna när jag inte kan redigera som vanligt i Lightroom. Hoppas det framgår i alla fall hur vackert det är på stranden såhär tidigt på morgonen när vattnet är som lägst. Det skiljer väldigt mycket på lågvatten och högvatten. Klipporna försvinner helt under vattnet längre fram på dagen.

Las Palmas Concert house

30 januari

Svar på Farmorsfrågan nr 208. När kom du senast till en korsväg?

Den korsvägen befinner jag mig just nu mitt i. Den är i flera plan. En sån där planskild fyrvägskorsning.

Ska jag gå hit eller dit? Upp eller ner?

Ska jag lämna företräde eller gasa på?

Kan jag göra en liten avstickare in till höger och kolla först, innan jag bestämmer mig?

Det enda jag är verkligt rädd för när det gäller livets korsvägar är att jag ska missa dem. Dundra på rakt fram utan att se chansen att byta riktning och hitta nya mål.

Hellre en återvändsgränd för mycket än en sumpad möjlighet.

30/366 Las Palmas from a distance

Nr 30/365+1 foton 2012. Tema: Utsikt

 

28 januari

Tack Las Palmas, vi ses igen!

Jaha, packad och klar för att ge mig ut på gatan och ta en taxi till flyget. Jag har 3 timmar på mig, tänker äta frukost och kanske hinna skriva lite på flygplatsen. Tack vare Ipaden och ipod med Paul Simon kan jag ju skriva precis var som helst. Fast vissa ställen är mysigare än andra. Här till exempel. Jag hoppas hinna med en resa till innan maj.

Recommended hotel in Las Palmas!

 
– Posted using BlogPress from my iPhone

28 januari

21658 ord på 10 dagar!

Sista kvällen i mitt lilla hotellkrypin. Egentligen hade jag tänkt avsluta med pannacotta och cappuccino på en restaurang som Odd och jag åt jättegott på. Men jag fick sånt flyt med skrivandet så jag kom aldrig ut från rummet. Det blev oliver i tandborstmuggen och en kvarbliven ostbit istället.
Idag räknade jag ut hur långt jag har hunnit, i ord räknat. På de här tio dagarna har jag skrivit i genomsnitt ca 2160 ord per dag. Sammanlagt har jag nu fått ihop ca 100 sidor av min roman. Hurra! 🙂
Efter den senaste föreläsningen som Ann Ljungberg har lagt ut på sin författarkurs tror jag att mitt skrivande kommer att gå ännu fortare. Där ger hon tips om hur man redigerar sitt manus. Hennes viktigaste råd är att inte fastna i redigerande medan man skriver, utan först skriva igenom hela boken i ett svep, så att man har ett första utkast.
Oj, oj, mitt kardinalfel. Vad gör en gammal copywriter annat än skriver om, filar, väger olika ord mot varann, byter ut meningar, kastar om stycken…
Nu byter jag körstil, nu lägger jag in inte-titta-bakåt-växeln.


– Posted using BlogPress from my iPhone

26 januari

Hotellfrukost modell backpacker.

Yoghurt med valnötter och kanarisk blomsterhonung i tandborstmuggen. Mums så gott! Te i termosen, tillagat med hjälp av vattenkokaren som jag lämnade kvar när jag var här sist.
Idag lyser solen (än så länge) och jag planerar för en förmiddag på stranden med anteckningsboken istället för att sitta inne med datorn. Det är ju bara två dagar kvar, måste få liiite brunt skinn.

Nr 27/365+1 foton 2012. Tema: Himmelskt

 
– Posted using BlogPress from my iPhone

25 januari

Bara regn hos mig.

Morning rainbow

Nr 25/365 +1 foton 2012. Tema: Regnbåge

Idag har det regnat nästan hela dagen. Om jag vore solturist skulle jag antagligen tagit bussen söderut, där sägs det att solen alltid skiner.
Men jag är väldigt nöjd, trots vädret. Jag hade bestämt att inte jogga idag, kände att det blev lite för mycket med 8 km varje dag. Så jag kom tidigt till Casa Suecia och skrev koncentrerat till kl 14.
Det tar ett par timmar att komma igång har jag märkt, jag fastnar gärna i att redigera tidigare avsnitt. Inte riktigt bra, redigera får jag göra senare. Nu vill jag skriva färdigt hela manuset rakt igenom först.
Idag hittade jag den här lappen på fikets anslagstavla. En dansk författarinna som ger skrivarkurser halva året härnere vill hyra lägenhet. Är det ett ödets pekfinger?


– Posted using BlogPress from my iPhone

24 januari

Dagens barnbarn är de stora vinnarna!

Svenska Dagbladet hade nyligen en väldigt bra och nyanserad artikel om hur far- och morföräldrarollen (vilket ord – kan jag få säga förföräldrar?) har förändrats. Till fördel för alla parter, inte minst barnbarnen. Förföräldrarna bor närmare sina barnbarn än förr, (jag hör till den minoritet på 15% som bor längre bort än 5 km från alla mina)
Allt fler barnbarn har alla fyra förföräldrarna i livet, friska och pigga och villiga att umgås.
Förföräldrarna har en bättre relation till sina barnbarn än vad man hade på den gamla auktoritära tiden då barnen var rädda för vuxna (det kallades respekt).
Visst är det fantastiskt att den nya tidens barnbarn ser på sina förföräldrar med helt andra ögon än vi gjorde. Och vise versa. Mer kärlek åt båda hållen.
Underbar läsning tyckte jag, en av dessa ovanliga positiva nyheter.
Tyvärr hade svenskan valt en ovanligt fånig rubrik om barnbarnen som ”livets huvudrätt”. Dessutom kunde författaren inte avhålla sig från att problematisera, naturligtvis. De stackars barnbarnen riskerar att bli bortskämda och bortklemade och förföräldrarna riskerar att bli utnyttjade. (Nu hårddrar jag det lite.)
Vad jag avskyr den där synen på barnbarnen som någonting man konsumerar. Äter upp, bildligt talat! Och jag tycker lika illa om diskussionen om vilken roll man nu ska spela, som mormor/farmor.
Kan man inte bara få fortsätta vara den man är? Ställa upp för sina barn när man kan och vill, precis som man alltid gjort? Krisar det så släpper man det man har för händer och inställer sig hos barnet, vare sig där finns barnbarn eller inte.
Det finns ingen perfekt roll som ger perfekta förföräldrar, och ingen perfekt barndom heller. Den bästa förföräldern för mina barnbarn är ändå Jag, sådan jag nu är.
Och jag tänker inte äta upp dem varken till huvudrätt eller efterrätt.
Här är länken till artikeln. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/trender/barnbarn-har-blivit-livets-huvudratt_6785207.svd
Och här är en annan väldigt bra sida som jag ofta länkar till. www.lyckobloggen.se
Gå in där och läs artiklarna om Lycka och biologi, Lycka och livsvillkor osv. Då inser du att man behöver inte vara så förtvivlat rädd att älska sina barn och barnbarn på fel sätt. Du kan ändå inte påverka deras lycka särskilt mycket.

Nr 24/365+1 foton 2012. Tema: Möte (Minnesmärke i Las Palmas)
– Posted using BlogPress from my iPhone

22 januari

25000 ord!

Idag räknade jag samman alla ord i alla olika scener som så småningom ska pusslas samman till min första roman. Jag användet Pages på min Ipad och samlar alla nyskrivna eller omarbetade scener skrivna i Las Palmas i en mapp. Sen mailar jag alla manus till min gmailadress för att ha en backup. Idag summerade jag alla scener och det blev 25000 ord. 🙂 Eftersom ett vanligt mått på en roman är 50000 ord blev jag väldigt glad. Halvvägs! Fast jag tror den blir längre…
Dagen började med en sallad på Suecia konditori. Sen passerade Gran Canaria Marathon utanför dörren, och jag kunde inte låta bli att fota. Så fascinerande!! Här är några av alla häftiga kvinnor jag såg.


Klockan två kom solen fram och då gick jag till min surfarstrand och solade och badade till halvfem. Nu har jag suttit på strandpromenaden en stund och skrivit vykort och gjort tummen upp till alla glada marathonlöpate som går omkring i orangea T-shirts med texten: ”Finisher. I finished Gran Canaria Marathon.” Stämningen är generös och varm, alla gratulerar dem och gör tummen upp. Just nu älskar jag verkligen Las Palmas. Dags för kvällspasset och dagens skrivuppgift från Ann: ”Skriv om en karaktär som har en inre konflikt som står i stark kontrast till hur hon/han framstår för andra.”


Min outfit inför kvällspasset. Vattnet här är så hårt att håret ser inte klokt ut, därav huvudbonaden.
– Posted using BlogPress from my iPhone
8

13 januari

På väg till Las Palmas. Igen.

Imorgon kväll är jag tillbaka på mitt lilla guesthouse i Las Palmas. Den här gången har jag bokat rum 202 på 7 Soles Calle de Naval i hela två veckor. Planen är att jobba, skriva och koppla av. Odd är med mig första veckan. 

Mina förväntningar är skyhöga. Tidigt på morgonen vill jag jogga längs stranden som är ca 4 km en väg. (Han har köpt nya träningsskor bara för den sakens skull 🙂 ) Sen köper vi yoghurt och frukt i supermercadon och äter frukost på någon av strandpromenadens bänkar, med utsikt över stranden. Sen svarar jag på mail och sköter mitt jobb och skriver på min roman fram till 13.00. Under tiden rekar Odd i Las Palmas, hittar hyrbil, kollar fina utflyktsmål och följer sina infall. Sen äter vi och slappar på stranden. 

På eftermiddagen ser vi oss omkring på landsbygden med hyrbil. Kanske hittar vi en liten by med mysigt alternativt boende. Mitt enda krav är att det måste finnas internet. Jag ska skippa facebook, som stjäl för mycket tid,  men vill hålla igång bloggen som alltmer övertar rollen som dagbok.

På kvällen har jag ett skrivpass igen på några timmar. Sen promenerar vi och äter middag, kanske på någon restaurang som han har hittat. Eller också letar vi reda på någon tillsammans. 

Det ska bli intressant att se hur verkligheten stämmer med mina drömmar. Kanske blir någon av oss liggande i influensan på rummet hela veckan som straff för mina högtflygande planer… Nej. jag tror ju inte på den sortens straff.

Det är underbart att resa ensam och upptäcka en ny stad. Men det är faktiskt ännu roligare att resa ihop. 

2 december

Förälskad i Las Palmas.

Restresan till Las Palmas bokade jag helt utan förväntningar på solbränna och bad. Jag ville bara bort från mörker och kyla för att kunna skriva på min bok helt ostörd en vecka. Jag valde staden Las Palmas för att slippa Sällskapsresans miljöer och människor, jag ville ha arbetsro utan pooler, röj och turistkommers. Nu är jag fast. Jag längtar redan hit igen, fast hemresan inte är förrän i övermorgon. Här finns allt. Spanskt vardagsliv, lagom mycket turister, vanliga affärer. Maten i kvarterets SPAR-köp kostar inte mer än hemma men sortimentet är roligare.

Klippning, slingor och styling hos den unga och hippa frisören på hörnet kostade 50 Euro och blev minst lika bra som i Göteborg. Ögonbrynen färgade han gratis.
 
Om jag går ner i arbetstid kan jag faktiskt bo här en vecka i månaden under vintern. En flygstol med Ving eller Apollo kan man idag få för 495:- om man kan resa sista-minuten med en dags varsel. Rummet på mitt lilla Hostel 7 Soles är billigt och kan bokas på telefon dagen innan. Finns inte plats här så ordnar de rum tillfälligt på Hotel Paloma Blanco på gatan intill. Maten kostar mindre än hemma om man handlar och äter som en spanjor och inte som en turist. 

Jag har redan investerat i en liten vattenkokare som ska få stanna kvar här tills nästa gång. 🙂

1 2 3 4