Tänk att kunna hoppa på skidorna utanför dörren och ge sig ut i naturen på timslånga turer. På Flatön, den 12e december! Fram till förra vintern var det helt osannolikt. Innan dess var en ”vit jul” detsamma som några dagars snöande, ett litet efterlängtat avbrott i regn och rusk. Många vintrar gick utan en enda pulkadag.
Nu har jag redan förväntningar på att snön ska ligga kvar till i mars.

Nämen…är det inte Maud Olofsson som står därborta? Nejvisst nej, det är ju bara jag, i helt ny frisyr och hårfärg. 🙂

Lille L gillade inte alls farmors nya utseende. Fast det ville han inte säga, utan han sa i stället: ”Min mage tycker inte om det.”

Det är tio år sedan jag tröttnade på min blonda, mesiga hårfärg och började färga håret mörkt. Odd har inte gillat det på hela tiden. Nu är han nöjd, och det är ju roligt. 😉

Själv är jag försiktigt optimistisk till att jag kommer att vänja mig. Men egentligen är anledningen att det har börjat klia oroväckande i hårbotten de senaste gångerna jag färgat håret.

Och jag vill absolut inte bli allergisk.

Idag har jag fotograferat modeller för LifeStones nya annonser i Mama, VI Föräldrar och M-Magasin. Tinys faster och lilla kusin lånade ut sin fantastiska vindsvåning i Haga, med stort och ljust vardagsrum med gott om plats. Ovanstående bild tog Åsa (Wojtan) på mig. Sen har jag retuscherat i Photoshop genom att ljusa upp tänderna och ögonvitorna lite, samt tagit bort blänk i ansiktet. Lägga huvet på sned är det tydligen omöjligt att låta bli, jag har inte en enda bild på mig själv med rakt huvud…

Att fota porträtt är jättekul. Men lite stressigt. Man ska hålla reda på alla prylar och inställningar och samtidigt få modellerna att slappna av. När man kommer hem är det som att vittja krabbtinorna när man var liten, så spännande att se vad som finns på minneskortet. Och idag blev jag riktigt, riktigt nöjd, alla tre modellerna blev väldigt fina.

Bilderna på Åsa blev väldigt bra tycker jag. Här modellar hon för fullt med LifeStonesmycken.