Farmorsfrågan nr 125.

Kommentarer

1. 
   Kommentar av Frida den 30 december, 2010 kl 10:58

   Jag vill leva i ett land som Sverige där man hyllar sin natur och tycker om djur. Jag önskar att jag alltid får ha en trädgård också, om inte egen så i alla fall en park att få vistas mycket i.

2. 
   Kommentar av Katinka den 31 december, 2010 kl 02:37

   Frida, du sätter verkligen fingret på nånting som man kanske ofta glömmer. Tack för att du påminde mig! Gott Nytt År! 🙂

3. 
   Kommentar av Maggan den 31 december, 2010 kl 11:57

   Jag har nog samma tanke som dig, vem vill flytta från barn och barnbarn. Nej, jag ska stanna i Sverige resten av mitt liv. Livet som inte heller är så där 100% självklart, fick en ny njure 2009. En del har tur och lever år ut och in med sin nya njure, men många får problem med att den lägger av. Jag är ”njurfrisk” men får leva resten av livet med att aldrig vara riktigt säker på hur det hela ska gå. Men naiv är jag och tänker att jag kommer bli gammal och dö av ålder med min nya njure. OM inte medicineringen tar livet av mig innan dess, för den är banne mig inte nådig.

   Nu i vår ska vi sälja husbilen och leta upp ett sommarställe, jag vill ha två hus ett för oss och ett för i första hand sonen och Marsipangrisen = barnbarnet. Min dotter bor i hus och det går så fantastiskt för henne med allt det där som vi önskar oss i livet, hon är självklart lika välkommen som sonen men han har vanligt knegarjobb och lever ensamstående med 2-åringen, då kommer man inte så långt. Då behöver man ett sommarställe med farmor och farfar för barnbarnet i närheten.
   Så resten av mitt liv vill jag ”ge” till Marsipangrisen och sonen och självklart dottern och dotterns barn om det blir något.

   Själv vill jag ha det där sommarstället vinterbonat så att jag kan bo där när jag vill. Njuta av ensamhet en vanlig vecka med maken pendlande till mig i helgerna eller hela sommaren eller varför inte hösten. Tänk att kunna gå ut i skogen och plocka svamp, bara att ha skogen bakom huset, jisses vilket lycka. Suset, doften av skog och friden, jippi här kommer jag i fantasin knallande.

   Jag vill fortsätta mitt liv läsandes böcker, sticka mina fina ullvantar, laga mat och baka. Vill göra mina nära och kära trygga och glada över att ha just mig som mamma.
   Mannen har jag varit gift med i över 30 år och vi kommer nog att stå vid varandras sida till the bitter end eller nä, inte bitter men med kärleken och närheten till varandra.
   Du det blev väldigt långt det här så här mitt i nyårsnatten med hunden vilande i klädkammaren för minsta oljud och maken i soffan. Vi har haft smörgåstårta tidigare ikväll med sonen, hans kompis och så vår älskade Marsipangris.
   Jag ser fram emot ett härligt nytt år med många möjligheter att finnas till för andra och det är nog min livsluft.
   Gott Nytt även till dig vännen, farmor som vi båda är och oxar, simma lugnt.
   Kram

4. 
   Kommentar av Katinka den 1 januari, 2011 kl 07:05

   Tack Maggan för ditt fina, filosofiska och öppna svar, tänk så nära man kan komma varandra genom en blogg fast man inte känner varann ”i verkligheten”. Du kommer säkert att skapa det här underbara paradiset du beskriver, du ser det ju så tydligt. Bara att börja leta! Marsipangrisen har tur, och du också som får lov att vara så nära och behövd. Gott nytt år och många kramar till dig.

Kommenteringen är stängd.