15 februari
Svar på Farmorsfrågan nr 138.
I vems sällskap trivs jag bäst? Förutom den närmaste familjen då förstås. (Detta riskerar att bli ett ganska flummigt farmorssvar.)
Fullständiga främlingar är mitt favoritsällskap. Jag kan känna att jag hittat min själsfrände efter tio minuters samtal med en trevlig tjej i en monter på Formex. Människor jag träffar på nätet ska vi inte tala om. Jag blir familjär och personlig på rekordtid och tror alla om gott. Det är tur att jag var för gammal för Lunarstorm och MSN. Det är så enkelt med trevliga främlingar. Det enda man behöver göra är ju att vara glad och intresserad av den andre, så trivs båda parter.
Allra mest lyckad känner jag mig i sällskap med äldre män. Det har jag i arv, eftersom jag var pappas flicka. Han var supersocial när det gällde ytliga bekanta och verkade alltid trivas i alla sällskap. Nära vänner tror jag det var sämre med, jag vet faktiskt inte om han hade några riktigt nära vänner. Jag minns hans ord när han gick i pension: ”Nu ska jag aldrig krusa en enda jävel mer, det ska bli så skönt.” Fast han fortsatte förstås att vara lika snäll och trevlig hela livet, och folk älskade honom. Men nära vänner? Jag vet som sagt inte. Själv har jag i alla fall en riktig vän i vars sällskap jag alltid trivs. Hur knäpp hon än är, hur omöjlig jag än är, vi kan både sura och slåss och sen trivas i varandras sällskap igen.
15 februari
Ett ljus i mörkret.
Nåja, så värst mörkt är det kanske inte, men lite svårmodigt ändå innan vintern släpper taget på riktigt. Det är svinkallt, halt och massor av snö kvar. Jag fryser ända in i själen.
Nu måste jag tänka på att verkligen lägga märke till det som är roligt. Som att K ringde och bad mig vara barnvakt till lille L nästa vecka. Det känns som en evighet sen jag kramade om honom. Nu får jag rå om honom en hel kväll för mig själv.
Och sen ringde mamma A och frågade om jag inte ville hitta på något roligt med lilla S och lilla A på torsdag. Hon har program för hela sportlovsveckan utom för torsdag, och flickorna vill så gärna göra något med mormor. Och mamma A är lite trött, bebisen väntas ju när som helst.
Så härligt det var att svara ja, det fanns ingenting som hindrade. Flickorna ville gärna åka skridskor på Heden. Tänk, det gjorde jag också när jag var liten!
