8 juni

Kvällsmys i båten.

Göken gal, det är stilla och varmt. Jag har cyklat ner till båten efter jobbet, tänkte att kanske blir det årets första bad ikväll. Vi som har ny fin badstege i aktern. Men det finns inte en levande själ här vid bryggan och vattnet är säkert väldigt kallt. Så jag fegar ur. Nöjer mig med att bara sitta här och njuta av fågelsång och stilla gung. Dricker en cola light och funderar på senaste Farmorsfrågan.

– Posted using BlogPress from my iPhone

7 juni

Hemma bäst!

Lille L, pappa L och E kom och hälsade på igår, bästa välkomstpresenten tyckte jag förstås. De stannade bara över dagen och gjorde sommarens första båtutflykt med nya Tumlaren i det fantastiska vädret. Sen grillade vi medan lille L gungade i päronträdet, busade med Sigge och klättrade i äppleträdet.  Pappa L är noga med bordsskicket, lille L ska veta hur man gör rätt när man äter. Inte ta först, inte gå från bordet utan att fråga. Jag tycker inte det där är så noga, jag tror nog att barnen tar efter föräldrarnas bordsskick även utan förmaningar. Men jag försöker förstås att inte lägga mig i. Bara jag slipper uppfostra.

När mina barn var små var det precis tvärtom. Min pappa blev sur om inte barnen tog i hand och hälsade, helst skulle de niga och bocka. Och svärföräldrarna var väldigt noga med hur man uppförde sig till bords och påpekade gärna hur det skulle vara, vilket jag ogillade väldigt mycket. ..  🙂

6 juni

Farmorsfrågan nr 163

Vilka tre städer (utom din egen) gillar du bäst?

– Posted using BlogPress from my iPad

5 juni

Jag har syndat i Paris.

Femte dagen i Paris har jag längtat hem då och då. Kanske var det därför jag föll för frestelsen? Jag hade bestämt att ge Montmartre en chans till, kanske var jag orättvis igår? Men nej, det var samma turistkaos idag. Jag hittade i alla fall en mysig restaurang med perfekt fotoutsikt mot ett konditori. Det var som att sitta på pass!
Tyvärr kunde jag inte låta bli att gå in där själv och köpa en jordgubbstartelette efter middagen.
Men en gång är ingen gång 😉

5 juni

”Ågn å brus”

Rubriken är ett skämt inom familjen. En fiskare från Grundsund hade varit i Paris och var förstås inte imponerad alls. ”Men maten då, den var väl fantastisk?” ”Äh, de va mest ågn å brus”. Dvs ostron/musslor och champagne… 🙂
Idag har jag nog gått 30 000 steg. Minst. Först en egen utflykt 06.30 för att ta vara på morgonljuset innan fotokursen startade 9.30. Sen full fart hela dan kors och tvärs över Paris till alla bra fotoplatser som Marcus planerat in. Solen gassade och det var tryckande varmt. Men underbart förstås. Och lärorikt. Jag har fyllt 12 Gigabyte minneskort med bilder. De flesta kommer jag att kasta men alla har lärt mig något.
När kursen var slut kl 18.00 i Village de Bercy kände jag mig helt slut, mentalt och fysiskt.
Men efter en timmes vila på hotellet blev det bättre, och jag tog en hyrcykel på gatan utanför och cyklade över Seine till Saint Germain de Pres. (Tack Aftonbladet Resa för er Cykelguide 2009-08-19 som jag skrivit ut och tagit med mig) Lördag kväll verkar alla parisare samlas längs floden, det var packat med folk och barn och picknickkorgar och trubadurer och rullskridskoåkare. På Seine gled den ena restaurangpråmen efter den andra förbi med turister som satt vid dukade bord och tittade ut på den gigantiska picknicken som pågick på flodbanken. Många skulle nog hellre ha suttit där på gräset istället.

 

Den här höjdhoppstävlingen hade samlat en stoooor publik på en av de små broarna ut till Notre Dame. Ribban låg på en helt osannolik nivå och lades på plats med hjälp av en käpp. Kan det ha varit 3 meter högt? Med asfalt att landa på…

Jag hittade en mysig liten restaurang och unnade mig ostron och ett glas champagne före musselsoppan. Det enda jag saknade var Odd. Men samtidigt känns det väldigt bra att jag klarar att resa så här på egen hand igen. Det har tagit nästan två år att ta tillbaka den själsliga styrkan och balansen. 🙂

– Posted using BlogPress from my iPad

4 juni

En illusion fattigare.

Min bild av Montmartre har jag fått från den där filmen om Amelie. Jag hade gärna behållit den bilden. Men istället har jag upplevt en turistfälla av värsta sorten.
Nej, detta är inte det Paris jag vill fotografera. Här kommer i alla fall en bild jag är nöjd med, av alla foton på turister som jag har tagit idag. Den utmattade barnfamiljen på en bänk i skuggan. Systrarna matade förtjusta duvorna medan mamma, pappa och lillebror hade somnat.

Som tur är var vi inte bara i Montmartre, utan vi fotade nere i stan också och fick träna på olika övningsuppgifter. Men det orkar jag inte berätta om ikväll.
– Posted using BlogPress from my iPad

2 juni

Morgon längs Seine

Vaknade före 7 och gick direkt ut och tog en lånecykel. Ingen trafik alls, sol och klarblå himmel. Cyklade ner till Seine och följde floden bort till Louvren. Därinne var den pampiga fontänen inte startad för dagen, i bassängen gick en ensam trashank med byxorna uppkavlade och letade mynt. Bara Euro, han plockade upp och synade alla han hittade, kastade tillbaka de flesta.
Tänk så många eländiga, fattiga, sjuka liv jag kunde ha fötts till istället för det jag fick!
På en av broarna som leder till Louvren sitter tusentals hänglås i alla former och färger. Älskande par har skrivit sina namn på dem, låst fast i stängslet och kastat nyckeln i floden. Jag vill också!

Nr 153/365 foton 2011. Eget tema: Evig kärlek.
– Posted using BlogPress from my iPad

2 juni

Sjunga är jätteroligt.

Tiny älskar musik, inte så ovanligt kanske för en liten unge i hennes ålder! Inte så konstigt heller eftersom hon växer upp i en supermusikalisk familj, med en pappa som är reggaeartist (heter det så? Det ser lite avigt ut när jag läser det…) . 

I alla fall fick Tiny en låda SingSang Mina första Sångkort av mig i julklapp, eftersom jag tyckte de där korten var en sån fantastiskt bra idé. På ena sidan är det en illustration, och på den andra en sångtext. Alla de gamla fina barnvisorna finns med i boxen, de där som man kan halva texten på i bästa fall. Astrid Lindgren, Gullan Bornemark med flera. Ganska många nya barnvisor också som jag aldrig hade hört, men som mamma L kunde från öppna förskolan. 

Häromdagen plingade den här bilden in i min Iphone. Tiny är för liten än för att koppla ihop teckningen med barnvisan, men hon älskar bilderna och korten så mycket att de börjar bli rätt medfarna. Jag blir så glad av att se hennes koncentration. Att sjunga med sina barn tror jag är lika viktigt som att läsa för dom. Tänk vilket handikapp att växa upp i ett hem utan böcker eller musik. 

(Det här blogginlägget har jag lagt in i förväg ifall jag inte hinner skriva något på min resdag till Paris. Man får inte vara dum! 😉 )  

2 juni

Farmor i franska revolutionen.

Nu har jag upptäckt att om man bara ler och lägger huvudet lite på sned och säger ”pardon..” och ”s’il vous plait?” så tror parisarna att man talar flytande franska och är underbart hjälpsamma. I tunnelbanan tävlade tre pensionärer om att hjälpa mig hitta till Place de la Bastille, och en ung studentska stod säkert en kvart ikväll och demonstrerade hur cykeluthyrningen funkar. Det allra konstigaste är att jag förstod precis allt de sa! Det måste vara den mentala träningen… Jag tror att jag kan, och då går det. 🙂
För övrigt verkar jag ha hamnat mitt i ett studentuppror. Det känns som 1968, massor av poliser som spärrat av Opera Bastille och grupper av unga människor som diskuterar politik.
Nu sitter jag i alla fall på något som liknar Hotel Scandic fast det ligger mitt i Paris, och planerar morgondagen. Jag har ätit en jättegod middag bestående av musslor kokta i vin, creme fraiche och roquefortost. Och jag har köpt ett cykelpass redan, för att jag inte ska fega ur imorgon bitti.

Nr 152/365 foton 2011. Tema: Intensiv.

Jag fick inte fota poliserna på trappan till Opera Bastille. Men på säkert avstånd gjorde jag det ändå.

Vackert kvällsljus över Place de la Bastille. Här föddes begreppet Frihet, jämlikhet, broderskap.

Min middag. Exemplarisk GI om man inte låtsas om vinet.

Cykelstället utanför hotellet. Göteborg har härmat det här konceptet för sina hyrcyklar så då är det säkert bra. Imorgon bär det av.