Vi kom hit i alla fall. Hoppas draggen håller i natt, här häver dyningen fast det är nästan vindstilla. Fullt i både Gästhamnen och naturhamnen där vi ligger, mellan en jättestor norsk Hansa och en liten if-båt överbelamrad med barn, sovsäckar och pinaler på tork. Tänk, sådär hade vi det också för 30 år sedan när vi seglade med barnen. Fuktigt och trångt och obekvämt… och fullständigt underbart. Vi kom lite för nära dem, det var jag som la till och missbedömde avståndet. Odd tycker det är pinsamt nära. De kommer att höra när han snarkar…
Inatt lär det bli spektakulärt stjärnfall, men vi är för trötta för det.
Middag: kräftor som köptes nykokta på trålaren i Lysekil.