Testpost
Funkar appen Blogpress från mobilen igen nu tro? Med bilder? Att det blir stora luckor i mitt bloggande numera beror ju på att jag inte fått mobilbloggandet att fungera sedan min nya Iphone blev stulen i Las Palmas i vintras.
Jaaaa! 🙂
Nedanstående bild illustrerar vårt nya båtliv – med behov av el ombord när man ligger vid kaj. Vi kopplar numera upp oss med medhavd navelsladd och vips har vi el ombord utan att riskera batteriet. Till toan, kylboxen, det rinnande vattnet, värmen, mobilladdaren. Vilken lyx!
– Posted using BlogPress from my iPhone
Farmorsfrågan nr 226. Vad glömmer du aldrig?
I hamn.
Inte som jag tänkt mig.
Idag skulle jag ha varit med i Musellloppet och sprungit 10 km genom Lysekil. Jag har tränat hela året med den här dagens lopp som mål. Men för några veckor sen förstod jag att det inte skulle funka. Av någon anledning har jag tappat orken att springa sådär långt.
Men bara tillfälligt.
Nästa år är jag med. I värsta fall kan man ju starta en kortare sträcka. Jag ångrar att jag inte anmälde mig till 5 km idag. Bloggkompisen Åsa gjorde det, och fick både medalj och kramar efter målgången.
Heja Åsa!
Heja morsan!
Tröstande ord.
Dagens gästbloggare i Debutantbloggen är Mattias Edvardsson som debuterar med romanen ”Dit drömmar färdas för att dö”.
Han berättar i sitt blogginlägg om hur olika förlagen kan bedöma samma manus. På ett stort förlag som skickade ut manuset till två lektörer menade den ena att ” manuset måste arbetas om fullständigt” medan den andra ansåg att ”berättelsen griper tag och chockerar och fungerar litterärt”. Han ger flera exempel i sitt väldigt intressanta inlägg.
Det finns många historier om kända författare som blivit refuserade på det ena, stora förlaget och sedan antagna och berömda när ett annat förlag nappat.
Astrid Lindgren är kanske den mest kända, Bonniers trodde inte alls på hennes obstinata Pippi. Stieg Larssons första Milleniumroman fick nobben av Piratförlaget. PC Jersild påstås ha skrivit 8 refuserade romaner innan han äntligen blev antagen. Kanske en skröna?
Här är i alla fall en lista på de mest berömda refuserade författarna.
Ännu behöver jag inte fundera över vad jag ska göra om något förlag kräver att jag ska skriva om handlingen, ta bort karaktärer, stryka avsnitt.
Än så länge njuter jag bara av skapelseprocessen, och intalar mig själv att det viktigaste inte är att bli publicerad. Det är själva processen att hitta på, undersöka, pröva, formulera. Att hitta på karaktärer och upptäcka att de plötsligt börjar bestämma själva vad som ska hända.
Mot min vilja.
Ännu en dag av åskskurar. Men i morse var det uppehåll och blå himmel. Efter ett par veckor av tungt motstånd i kroppen, bly i benen och behov av tupplurar på eftermiddagen tvingade jag mig själv att återuppta mina morgonrundor. Jag kom inte iväg förrän kl 8. Det gick ingalunda att jogga hela rundan i ett sträck, så som jag flög fram (nåja) för en månad sedan. Men jag talade strängt till mig själv: Det är bättre att gå raskt och smålufsa ett par minuter i taget under 8 km än att stanna hemma och deppa! Lägg ner de där prestationskraven!
Jag som hade tänkt ställa upp i Musselloppet 10 km i Lyskeil på lördag. Jag vet inte varför jag har hamnat i den här fysiska svackan med dålig ork, trötthet och svag yrsel. Kan det vara bytet av blodtrycksmedicin? Besöket hos hjärtspecialisten i Göteborg härom sistens visade ju att mitt hjärta har fått förtjockade väggar pga av långvarigt förhöjt blodtryck, och jag fick en ny starkare medicin som ska hålla blodtrycket under 120. Doktorn rådde mig med eftertryck att inte läsa bipacksedeln i medicinasken. Undersökningar har nämligen visat att det är större risk att man drabbas av biverkningar om man vet om dem i förväg … Så därför vet jag inte om min trötthet är en biverkning eller ej.
Men det var underbart att komma ut i skogen igen, dra in dofterna av klorofyll och mylla, kaprifol och älgört. Efteråt kände jag mig glad och stark och pigg igen, och hade fångat flera bra idéer i min anteckningsbok. Det där goda humöret har suttit i hela dan.
Läxa: I fortsättningen kommer jag att ge mig ut på min morgonrunda utan att först fråga mig själv hur jag mår eller om jag har lust!
För övrigt gläds jag åt oväntat besök. Mamma A med familj susade just in på kort visit för att fylla på vårt garage ytterligare med saker till nybygget.
De stannar bara tills imorgon. Så packningen är minimal – bara det nödvändigaste när man ska övernatta med tre barn och det redan står färdigbäddade sängar och väntar…
