Tillfällig blackout. Mainstockheim 31 maj.
Vad hände den här söndagen? Jag minns inte, fast jag skriver detta på måndag kväll! Namn på pråmar, orter och slussar virvlar runt i huvudet. Igår? Hur såg det ut där? Odd minns inte heller, som tur är, annars skulle jag nog bli rädd. Tillsammans kommer vi fram till att vi fick vänta länge vid två slussar innan det dök upp en pråm att ha sällskap med. En gång slussade vi ensamma, och eftersom slussoperatören bara fyllde upp den lilla kammaren (en trehundrameters sluss kan delas av i två) gick det hur bra som helst.
Natthamn blev enligt planen en liten båtklubb i Mainstockheim där vi hade en ljuvlig söndagskväll, tog färjan över till en bierstube på andra stranden innan middagen och såg två bävrar leka med varann i vassen när solen gick ner.
Och så minns jag förstås att mina älsklingar hörde av sig på Mors dag, och att min egen lilla mamma äntligen fått plats på ett äldreboende och ser fram emot att flytta dit.
Sigge och jag på färjan som hade parksoffa och tog två bilar.
Kommentarer
Hej! Det där känner jag igen, att inte komma ihåg fast man gjorde det alldeles igår. Jag kom på att vi under den perioden när jag glömde och blandade ihop, var när vi färdades för fort och fick för många intryck. Själen hann liksom inte med………. Följer er på resan
Genialiskt Åse. Du har rätt. Nu har vi börjat räkna ner och ”måste” vara i Wien måndag före midsommar… Precis då vi inte skulle göra.
Kommenteringen är stängd.