Dagens etapp liknade mest forsränning. Vi startade redan klockan sju från hamnen i Deggendorf för att hinna med sightseeing i Passau. Knappt hade vi kommit ut i farleden förrän båten satte fart som om någon hade skjutit på bakifrån. 8, 9, 10 knop! Medströmmen hjälpte motorn med fyra knop. Floden Isar hade anslutit med lika stort vattenflöde som Donau. Det var bara att styra genom vattenvirvlarna och be en bön att inte behöva möta något stort i en flodkrök. Farleden är smal, krokig och full av grund fram till Vilshofen.

Jag hade planerat natthamn så att vi skulle kunna cykla till Passau. Men i den hamnen skulle vi behöva ligga förtöjda på utsidan av en kaj ute i strömmen. Otänkbart. Ny natthamn blev Vilshofen dit vi kom forsande efter bara tre timmar, och där låg Naima och Tara!
Vi gjorde sällskap in till Passau med tåget och strövade omkring i den gamla stadskärnan som är från 1600-talet. Tittade in i Pauluskyrkan och i Stefanskyrkan där världens största kyrkorgel finns. Jag har nog aldrig sett så utsmyckade kyrkorum.
I Passau förenas tre floder: Donau, Ilz och Inn. Jag vill inte tänka på vad det betyder för strömmen under vår sista dagsetapp. Förhoppningsvis blir Donau lite bredare och djupare också. Dessutom reglerar tre slussar vattnets fart fram till Schlögen som är vår sommarhamn.
Efter en halv dags kullerstenstraskande i stekande sol kom vi tillbaka till båten svettiga och trötta. Någon tipsade om ett fint badställe (en lugn lagun) och nu har vi simmat i Donau! +22C

Husse är bäst.

Bra när någon annan erbjuder sig att ta en bild.

Tre floder blir till en efter Passau.