4 augusti, Kategori: Okategoriserade
Inte som jag tänkt mig.
Idag skulle jag ha varit med i Musellloppet och sprungit 10 km genom Lysekil. Jag har tränat hela året med den här dagens lopp som mål. Men för några veckor sen förstod jag att det inte skulle funka. Av någon anledning har jag tappat orken att springa sådär långt.
Men bara tillfälligt.
Nästa år är jag med. I värsta fall kan man ju starta en kortare sträcka. Jag ångrar att jag inte anmälde mig till 5 km idag. Bloggkompisen Åsa gjorde det, och fick både medalj och kramar efter målgången.
Heja Åsa!
Heja morsan!
Kommentarer
Men vilka fina bilder du tagit! Vad kul.
Vet du vad? Jag blev så ruggigt glad över att ha mina tjejer på plats igår när jag sprang. Det var segt och tungt hela vägen, men när jag såg dem och att de hejade och klappade åt mig var det som om jag flög fram.
Så glad jag är att jag faktiskt är en mamma som trots allt springer. Att barnen har en mamma som de kan stå och se på när hon springer.
Kram på dig
Åsa
Det vill gärna bli bra när modellen är så fin! 🙂
Kommenteringen är stängd.