Vilken är den största friheten för dig?

Här kommer sista bilderna från MammaGalan, Livet måste gå vidare! 😉

Du får hemskt, hemskt gärna kommentera och tala om vilka som är med på bilderna, jag är helt kass på att komma ihåg namn. Jag skyller på åldern, någon fördel ska man väl ha när man fyllt 61?

Imorgon ska jag både visa flera bilder från MammaGalan, svara på kommentarer och skriva ett eget svar på förra Farmorsfrågan. Jag lovar. 

Men ikväll hinner jag bara lägga ut några bilder på blommor som jag tog i Skåne. Egentligen försöker jag sluta fotografera blommor. Varför ska man liksom fota blommor när det finns   människor? Men jag kan inte låta bli. Jag är addicted to beauty, jag måste helt enkelt fota om jag ser något vackert. 

Hinner lägga in några bilder från Galan innan jag måste slita mig från datorn och bildbehandlingen av alla underbara foton jag tagit i helgen! Imorgon är en ny resdag. 

Det får bli fler bilder senare under veckan.

Men kolla här, så vackra ni är!

128/365 foton 2011. Tema: Gala.

På träffarna i min Xtravaganza-klass på gymmet pratar Caroline alltid om Mental Näring, och hur viktigt det är.

Att vi måste tänka efter vad som känns härligt och avkopplande och fyller på reserverna av energi och livslust. Det är ju olika för alla, Carolines blädderblock blev helt fullt av olika förslag. Musik, dans, läsa en bok, jogga, simma, leka med barnen, lösa korsord, baka, sticka, arbeta i trädgården osv osv.

För mig finns det just nu en mental näring, som nästan kan liknas vid en drog. Jag glömmer allt när jag håller på med kameran eller sitter vid datorn och fixar med Lightroom. Jag skulle kunna göra detta på heltid tror jag.

Just nu är klockan över 22 och jag har glömt allt viktigt jag var tvungen att göra ikväll. Betala räkningar till exempel.

Men titta bara vilka bilder jag har gjort. De översta är macrobilder på två olika bougainvillea. Närbilder på de små, små blommorna som kommer upp i mitten av de färgade bladen. Den sista bilden är blommande vinbärsklasar. Naturen är fantastisk, särskilt på nära håll. Räkningarna får vänta en dag till.

Nu skulle jag kunna gå omkring utomhus med kameran hela dagarna. Vart man vänder sig finns det fina motiv.

Men eftersom vi just har blivit klara med både en ny glasmodell och ett nytt silversmycke på LifeStone har jag fotograferat produkter inomhus idag, för produktkatalogen.

När jag var färdig kunde jag inte låta bli att ta med mig ett glasblock ner till sjön för att experimentera lite.

Så här blev det:

På hemvägen fick jag syn på Odds bortglömda cykel bakom garaget.

 Och innanför grinden blommade förgätmigejen.

Den här bilden tog jag till förra veckans tema på FotoSöndag som var ”Rund”. Det är lilla A som gör en chokladboll av sand på Påskafton.

Nu har den gått upp på Flickrs egen topp 500 lista Explore, vilket är väldigt fint och hedrande! 🙂 Hittills under ett år har jag lyckats få med 7 st bilder där. Här kommer de andra. Alla har varit bidrag till FotoSöndag. Det är omöjligt att förutsäga vilken bild som ska lyckas nå Explore, det beror inte på antalet visningar eller kommentarer utan på någon hemlig urvalsprincip på Flickr. Det gör att man som fotoamatör med få beundrare och litet nätverk har lika stor chans som de etablera fotograferna med egna ”fanclubbar” och massor av kontakter. Förutom att de är mycket skickligare förstås! 😉

Undrar om du kan förstå hur lycklig och stolt jag är över att kunna ha den här skinnjackan och de här Replayjeansen? 15 kg mindre sen den 5 februari i år, (tack vare Xtravaganza och Caroline på Allsports) och hela 25 kg mindre än vid hälsokollapsen i september för 18 månader sedan.

Tänk att jag släpade runt på 25 kg mer kropp. Hur orkade jag? Det är lika mycket som en hel säck med fårfoder, som jag alltid ber Odd om hjälp med. Eller en stor säck Blomjord.

Nej visst nej, jag orkade ju inte. Ena knäet är opererat och varje morgon äter jag blodtrycksmedicin. Men den har jag fått löfte av doktorn om att jag kan försöka ta bort i sommar. 🙂

Skinnjackan hittade jag igår  i secondhand affären Lailas i Göteborg. Den har lite knuttestuk och min favoritfärg rubinröd, och jag fick den för ett riktigt fyndpris, bara 795:-

Skinnjackan och jeansen är målet jag satte upp för etapp två i min viktminskning i februari. Då hade jag 10 kg minus som målsättning, men det blev 15 av bara farten. Nu är jag väldigt noga med vad jag äter, och att jag äter, mobilen är min matklocka så jag inte ska glömma de viktiga mellanmålen. Aldrig mer över 72 kg, det har jag lovat mig själv.

Nu har vi fått 6 lamm på några dagar. I lamningsfållorna under tak går de nyfödda och deras mammor instängda för observation ett par dagar. Det finns många faror för nyfödda lamm. Rävar och korpar till exempel. Ibland stänger vi in en tacka som ser höggravid ut, och hoppas hon ska lamma i fållan. Men det är väldigt svårt att se precis när det är dags. Oftast lammar tackan just efter soluppgången, kanske för att lammen ska ha dagen på sig att bli stadiga på benen? Vi går ut i fårhagen varje morgon tidigt och kollar. Finns det nyfödda lamm bär jag dem till fållan. Ofta är de varma och fortfarande lite våta. Det är magiska morgnar.

Teoretiskt sett kan det bli 18 lamm i år.

På vintern är jag ofta sur på fåren, det är en massa jobb och passning och jag känner mig bunden och hindrad. Mer än en gång den här vintern har jag bestämt mig för att nu får det vara nog, nu räcker det.

Men när lammen kommer är det nästan glömt. Igår räddade vi livet på en tacka och hennes två lamm med ett enkelt ingrepp. Hade vi inte hjälpt till hade alla strukit med. Då känner man sig väldigt lycklig och stolt.

Och imorgon kommer familjen A med lilla S och lilla A. Då är det väldigt roligt att kunna erbjuda nyfödda lamm att gosa med. 🙂

 I fredags kväll var det dags. Efter 7 dagar borta från min jobbmail var det bara att bita ihop och ta tag i ett par hundra mail som låg och väntade. Roligare kan man ha.

Men när jag hunnit till i onsdags låg där ett mail från en okänd Amanda som gjorde mig riktigt, riktigt glad och lycklig. Så här skrev hon:

”Jag har läst din blogg ett längre tag nu och det jag egentligen vill säga är att vi är några kompisar som träffas en gång i veckan och diskuterar frågorna du har ställt i din blogg. En kaffe och goda vänner, vi är mellan fem och tio stycken och det ger iaf mig väldigt mycket! 

Vi kommenterar sällan, tyvärr, men jag tycker du ska få veta detta då du faktiskt gör mycket för oss i vardagen!! ”

Tänk! Fast jag vet att det är några hundra människor som läser Farmorsbloggen varje dag, så är det sällan jag tänker på det när jag skriver. 

Tack gulliga Amanda för att du tog dig tid att maila och berätta!

Den här tanten fångade jag på bild i onsdags i Kroatien (samma dag som du mailade till mig). Hon rensade ogräs runt sitt fikonträd, och när hon såg att jag höjt min kamera mot henne reste hon sig upp och gjorde den här glada minen mot solen. 🙂 Så glad gjorde du mig!