Lantcafeet i Ör. Precis som det var förr i tiden. En pärla i Småland, någons livsprojekt.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Klockan är strax 23.00 och jag har rest 70 mil idag. Fram och tillbaks till Glasriket. Men den jag reste för att möta hade åkt ännu längre, ända från Kinas östra kust.
Det känns som om min resa var väl värd besväret. Jag tror att han tycker detsamma.
Den praktiska plastservisen Taffel, design Sigvard Bernadotte, har följt med mig ända sedan 1950-talet. Den fanns alltid med ombord när vi åkte på badutflykt med mamma och pappa. Om det var lugnt och lite vind till Bredholmen, annars till Gåsö eller Flatholmen.
Fast vi måste ha haft annan servis också, för det finns bara 4 av varje sak. Vi var ju 7 med moster Mimmi. Tallrikarna är repade av knivar och gafflar som skurit otaliga portioner stekt ägg, bacon och potatis genom åren.
Och ibland nyfångad makrill.
Numera blir det ofta stekt lax, eller goda kryddkorvar. Och inte potatis utan kamutvete.
Jag lider av dyscarti, dvs jag är oförmögen att läsa sjökort. Det är stört omöjligt för mig att översätta kartbilden till det som syns runt omkring. Det spelar ingen roll hur tålmodigt Odd pekar ut holmar och skär, det går inte in i min hjärna. Inte konstigt att jag varit osäker på att köra båt ensam, fast jag varit på havet varenda sommar i hela mitt liv.
När jag köpte en GPS i födelsedagspresent till Odd för 4 år sedan förändrades faktiskt hela vårt båtliv. Nu vet jag exakt var vi är och kan krypköra mellan svärmar av undervattensstenar.
Den enda ojämlikheten ombord mellan oss nu handlar om teknik. Att lufta spridare och bränslefilter på en krånglande dieselmotor varje timme kommer jag aldrig att klara själv. 🙁
– Posted using BlogPress from my iPhone
En av mina favoritbloggar är Lyckobloggen som skrivs av ett gäng lyckoforskare vid Lunds Universitet. Läs den du också, där kan man få många insikter om sig själv och andra. 🙂
Igår köpte jag en ny träningsjacka på Intersport. Stl 36! Min förra hade storlek 42. Vissa av er kan nog inte förstå vilken lyckokänsla det var att dra på den nya i morse. Men kanske någon blir lite inspirerad. Och inspiration är just vad man behöver för att ta tag i ett berg av övervikt. Därför kommer här en av mina ytterst sällsynta dagens outfit bilder.:-)
Tack underbara Ewa Evers som löste knuten när det gäller min hatkärlek till tatueringar! Tänk kroppsmålning istället för tatuering! Jag älskar ju tanken att dekorera kroppen, men hatar tanken på att det är permanent. Svaret är naturligtvis Temporary Tattoos. Finns hur mycket som helst att söka på nätet! För att inte tala om Body Art!
Nu ska jag bara övertala Ewa att starta en kurs i kroppsmålning med någon färgteknik som är lite mer beständig än bara över en dag. Någon månad eller mer vill jag gärna att mina framtida kroppsmålningar ska hålla. Motiven skulle jag hämta i min trädgård!
Odd håller seminarium om musslor på briggen Tre Kronor som gästar Lysekil. Vi tog båten hit, nu fungerar den igen, oh lycka!
Jag flanerar längs kajen medan Odd föreläser. Det är folkfest i stan med Womens Match Race och massor av aktiviteter överallt. Jag har fotat, köpt jordgubbar, handlat varmrökt lax på Bengts Fisk nere i Fiskhamnen. Nu sitter jag ensam i båten och tänker tacksamma tankar om livet för närvarande.
Utsikten från piren vid Fiskhamnen i Lysekil. Bästa gästhamnen i Lysekil tycker jag. Bilden nedan är tagen med min Iphone som jag lutade mot en sten. Visst liknar den en oljemålning?
Nr 212/365 foton 2011. Tema: På andra sidan.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Har det varit sommarens hetaste dag idag? Inne hos mamma i radhuset i Göteborg var det svalt och skönt. Hon satt framför TV:n som vanligt och blev glad när jag kom.
Det är underbart att ha en mamma som lyser upp när man kommer. Jag måste hälsa på oftare tänker jag varje gång jag är hos henne. Vi går igenom utskrifterna av de intervjuer med henne som Johanna Wistrand och jag gjorde i höstas. Jag läser och mamma rättar eller fyller i.
Snart är Mammas Bok fädig. Eller i alla fall den första versionen. Så länge hon lever kan vi lägga till. Var och en av oss fyra syskon kommer säkert på nya frågor när vi läser boken. Hur var det när du födde mig? Hur tänkte ni när jag kom?
Idag hann vi dessutom gå igenom ett 90-tal bilder från hennes fotoalbum som min syster scannat in. På den äldsta bilden är mamma knappt två år. 1921 på våren, i min mormors famn. Det finns massor av bilder. Familjen hade just skaffat en ny kamera och mamma var näst yngst av åtta syskon.
Jag trodde dagen var slut när jag kom hem från stan klockan 20. Men därefter har Odd och jag legat på durken i båten och kämpat med att montera en ny, renoverad startmotor. Dvs jag lyser med ficklampan och pillar med muttrar och håller undan kablar och slangar. Vi fick till slut startmotorn på plats, men då fungerade inte tändningen, förmodligen pga en felmonterad kabel. Vi fick ge oss för idag, motvilligt. Jag tänker ibland ”Om vi hade pengar…” Då skulle vi helt enkelt köpa en ny båtmotor för 100 000:-. Men skulle vi vara lyckligare för det? Den frågan är jag faktiskt helt säker på att jag kan svara på. 😉