Towe har ett barn med CP. Hon skriver en helt fantastisk, underbar blogg som heter CP-mamman och som handlar om livet med lilla Tekla. Ett fint och roligt och lyckligt liv, men med sina speciella utmaningar och glädjeämnen.

Det är ett så otroligt kaxigt namn på en blogg, som passar Towe så perfekt!  Towe vann förstås pris på MammaBlogg Galan i somras, det var så jag upptäckte henne.

Nu har Towe hittat ett barnhem för multihandikappade barn i Litauen, som hon vill hjälpa.

Du kan läsa om barnhemmet här. Det är ett barnhem med stora och stolta visioner, inget offerläger!

Du kan hjälpa till genom att vara med i Towes tävling. Du kan också hjälpa till rent konkret genom att bidra med pengar eller saker som barnhemmet har skrivit upp på sin behovslista. Allt från blöjor och  flytande tvål, till skärmaskin för korv och ost står på listan.

Farmorsbloggen har alltså gått till Final och har chansen att bli Sveriges bästa blogg 55+ ! 🙂

Det är fem finalister i kategorin Personligt. Fram till den 22/11 kan man rösta på sin favorit, och man kan göra det en gång om dan!

Vill du hjälpa Farmorsbloggen vinna, så gå in på http://www.dax.se/index.php?id=6877&no_cache=1&tx_jkpoll_pi1[uid]=16 

TACK!

Man vill bara gråta. Skånes rikaste kommun med Sveriges lägsta kommunalskatt vill inte ta emot 30 ensamkommande flyktingbarn. Här är en artikel som kan få en att må illa.  http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6101818.ab

Här är en artikel som får en att må lite bättre igen: http://www.expressen.se/kultur/1.1776874/skamflacken 

Här är en rapport som visar att invandring – även flyktingar – alltid är lönsam för ett land. FN-rapporten

Å andra sidan – vilka flyktingbarn önskar man det hemska ödet att hamna i Vellinge?

Jag känner 3 ensamkommande flyktingbarn- 3 bröder– som skickades hit av sina föräldrar på flykt undan kriget mellan Eritrea och Etiopien. Alla är välanpassade svenska medborgare idag, en med eget företag. Ingen av dem har eldat upp flyktingförläggningar eller stulit bilar. De bidrar till den svenska välfärden. Deras föräldrar offrade sin ekonomi och framtiden med sina barn för att rädda deras liv.

En av dem blir snart far till mitt 4e barnbarn.

Jag är så glad att han inte hamnade på vandrarhemmet i Vellinge. Vem vet vad som kan hända där?

Vad säger förresten ungdomarna i Vellinge?

Himmel och pannkaka – Farmorsbloggen gick till final i Daxbloggens stora tävling för 50+ bloggare! Min blogg blev en av 5 finalister i kategorin Personligt!

Nu gäller det att 12 dagar framåt samla ihop så många röster som möjligt! Och du kära läsare kan rösta EN GÅNG OM DAGEN! Jag lovar att påminna – jösses vad tjatig jag kommer att bli den närmaste tiden 🙂

Här går du in och lägger din röst på Farmorsbloggen – varje dag!!

http://www.dax.se/index.php?id=6877&tx_jkpoll_pi1[uid]=10

Twitter är inte så dumt ändå 🙂 Detta fick jag alldeles nyss via Twitter.

Det är en länk till en fantastisk artikel skriven av Margareta Strömstedt i dagens Expressen. Läs den!

http://www.expressen.se/kultur/1.1773389/slapp-inte-katla-over-bron-igen

Vad har din pappa gett dig som du är tacksam för?

Min pappa lever inte längre. Om han hade gjort det hade han varit 105 år gammal.

Men det går fortfarande nästan inte en dag utan att jag tänker på honom. Saknar honom.

Det är så sorgligt att han inte får träffa sina barnbarnsbarn, som min mamma får. Tänk så stolt han skulle vara.

Min pappa var en enastående person, jag är säker på att jag hade beundrat honom även om han inte varit min pappa.

Han var en spridare, han spred kärlek och omtanke och glädje och presenter omkring sig, alla som kände honom älskade honom och han hade skänkt bort sin sista rökta makrill också om inte mamma hade funnits där och hindrat honom.

Idag på Fars Dag brinner det ett ljus för honom på kyrkogården i Fiskebäckskil. Men det brinner alltid en låga i mitt hjärta för min pappa.

Forskare i Tyskland har spelat in joller, gråt och skrik från 60 nyfödda barn, tre till fem dagar gamla. Hälften av dem hade franska föräldrar, andra hälften hade tyska föräldrar.

När man lyssnade på inspelningarna, kunde man tydligt höra skillnad! De franska barnen skrek med en stigande tonhöjd, medan de tyska barnen skrek med en fallande tonhöjd.

Bebisarna härmade språket de hört i mammas mage! Sedan tidigare vet man att barn kommer ihåg tal och musik som de har hört under den senare delen av graviditeten. Men man visste inte att barnen också kan härma vad de hör.

Detta bevisar enligt forskarna, att barnens språkutveckling beror mest på fysiska förutsättningar. Alltså hur stämband och annat utvecklas. En bebis kan inte uttala vokaler förrän vid ca  3 månader.

Detta  bevisar också att spädbarnets skrik och joller inte är universellt, dvs lika över hela världen. Det är istället början till barnets språkutveckling. Bebisen härmar helt enkelt mammas språkmelodi för att fånga hennes uppmärksamhet.

Visst är det fantastiskt ? :-). Undrar om man kan höra skillnad på svenska och norska bebisar?

Källa: TT-AFP 7/11

Den 6e november 1976 gifte jag mig. För andra gången. Det har varat i 33 år nu.

Hur gör man? Många vill veta. I nya M-Magasin finns en intressant artikel om den senaste metoden.

Problemet är väl bara att när det funkar frågar man sig inte varför, och när det inte funkar är det ofta för sent att fråga.

Vi visste inte hur vi skulle bära oss åt för att leva lyckliga i 33 år. Det bara blev så.

Men jag kan förstås ändå inte låta bli att leverera några råd, nu när jag har facit. 🙂

Ha alltid något gemensamt projekt. Försök ha roligt även när livet strular. Gör mycket tillsammans. Prioritera sex. Intressera er för varann. Acceptera att den andre aldrig kan uppfylla alla dina behov. Min O. kommer aldrig att läsa dikter. Jag kommer aldrig att segla jorden runt.

Som ni kanske har märkt så finns det numera en liten Twitter- spalt i vänstermarginalen.

Jag vet inte om jag gillar Twitter. Men jag måste prova. 100 000 svenskar twittrar. Inte särskilt många om man jämför med Facebook, där finns över 2 miljoner svenskar. Redan i våras försökte jag mig på Twitter men fattade aldrig vitsen. Det var som att ropa oväsentligheter rakt ut i öknen tyckte jag. Som att uppdatera sin status i Facebook utan att ha några vänner.

Nu när Farmorsbloggen finns, med ganska många läsare faktiskt 🙂 tycker jag annorlunda! Hoppas att Twitter-spalten kan bli en liten extra krydda med snabba ögonblicksbilder. Allt som händer på Twitter kan ni inte se här. Bara det som jag skickar, inte det jag tar emot. Lite synd, men jag fick inte till det helt enkelt…

Annars är Farmor en äkta it-nörd. I jultid 1993 skaffade jag mitt första e-postkonto, som kund nr 98 hos Personal Internet.se. Det fanns bara PI.se och Tele2 att välja mellan.
Jag hade en Mac, förstås, och det hade samma år blivit möjligt att se bilder på nätet, genom browsern Mosaic.

Vad gjorde man på nätet, utan bilder?
Jag var med på en diskussionslista, ett forum, som hette Natural Horsemanship. Den ledde till ett riktigt äventyr där jag utsatte min tonårsdotter för stor fara, genom att skicka henne som au pair till Arizona. Till en kvinna jag lärt känna på nätet. Trodde jag. Det tog en ände med förskräckelse, och jag fick flyga till Tucson och leta reda på min dotter. Hur kunde jag vara så godtrogen?