Min nya skinnpaj!
Undrar om du kan förstå hur lycklig och stolt jag är över att kunna ha den här skinnjackan och de här Replayjeansen? 15 kg mindre sen den 5 februari i år, (tack vare Xtravaganza och Caroline på Allsports) och hela 25 kg mindre än vid hälsokollapsen i september för 18 månader sedan.
Tänk att jag släpade runt på 25 kg mer kropp. Hur orkade jag? Det är lika mycket som en hel säck med fårfoder, som jag alltid ber Odd om hjälp med. Eller en stor säck Blomjord.
Nej visst nej, jag orkade ju inte. Ena knäet är opererat och varje morgon äter jag blodtrycksmedicin. Men den har jag fått löfte av doktorn om att jag kan försöka ta bort i sommar. 🙂
Skinnjackan hittade jag igår i secondhand affären Lailas i Göteborg. Den har lite knuttestuk och min favoritfärg rubinröd, och jag fick den för ett riktigt fyndpris, bara 795:-
Skinnjackan och jeansen är målet jag satte upp för etapp två i min viktminskning i februari. Då hade jag 10 kg minus som målsättning, men det blev 15 av bara farten. Nu är jag väldigt noga med vad jag äter, och att jag äter, mobilen är min matklocka så jag inte ska glömma de viktiga mellanmålen. Aldrig mer över 72 kg, det har jag lovat mig själv.
Svar på Farmorsfrågan nr 154
Det har blivit lite oreda bland farmorsfrågorna över påsken. Men frågan var såhär: ”Vad drömde du inatt? ”
Oftast minns jag inte alls vad jag har drömt, och om jag gör det brukar det oftast vara något riktigt hemskt. Jag tror verkligen att drömmarna är en slags ventiler för själen, och att det kan vara väldigt givande och läkande att intressera sig för sina drömmar.
Inatt drömde jag att jag provade kläder. Inte vilka kläder som helst, utan vackra balklänningar. Jag gick ur affär och i affär och provade den ena skapelsen mer fantastisk än den andra. Alla passade, men det var omöjligt att bestämma sig. I sommar är vi bjudna på ett jättebröllop i Montreal i Canada, så det var ingen mystisk dröm. ”Vad ska jag ha på mig?” har surrat i mitt huvud ända sen inbjudan.
Eftersom jag var i Göteborg idag på ett möte, bestämde jag att testa om drömmen var ett tecken, och kollade två secondhandbutiker i Vasastan. ”Vintage” och ”Lailas”, båda på Götabergsgatan. Jag hittade ingen balklänning, men en fantastisk skinnjacka för bara 750:- Bild kommer imorgon! 🙂
Efter mötet lunchade jag med Åsa som har Wojtans blogg och som idag fanns på hela GP:s förstasida av en väldigt otrevlig anledning. En sjuk person har ”kapat” hennes liv på Facebook och gjort det till sitt eget!
En ängsligare person skulle väl ha stängt ner sin blogg och dragit täcket över huvudet, men modiga Åsa gör tvärtom. Här fattas lagstiftning, anser hon, och hoppas på debatt. För det handlar ju inte bara om att knycka bilder på hennes barn på bloggen, vilket polisen anser och därmed kan de i stort sett inte göra någonting. Heja Åsa!
Aftonbladet intervjuade medan jag väntade, så imorgon (onsdag) kan du nog läsa om henne där också. Jag passade på att ta ett eget porträtt av Åsa medan AB:s fotograf höll på.
Arabian Night
Idag har jag köpt alldeles för många påsar med dahliaknölar. Vem kan gå förbi Garden Princess och Arabian Night utan att lägga dem i kundvagnen? Inte jag i alla fall. Dessutom köpte jag fyra Austinrosor och en hel massa perenner. Hela eftermiddagen har jag pulat i trädgården. Annandag påsk är en underbar uppfinning.
Nr 114/365 foton 2011. Tema: Färgpalett
– Posted using BlogPress from my iPhone
Mina påskkäringar
Så fina! Lilla S och lilla A påskade hos grannarna.
Tiny sitter aldrig, aldrig still. Utom i sandlådan. Där är hon som Ior. Öser sand i en psann, häller ut, öser sand i en spann, häller ut…
Roligaste kusinen tröttnar aldrig på att göra grimaser och räcka ut tungan.
Sandlådan är lika rolig om man är 1 eller 7 år. Detta är en megastor chokladboll, det ser ni väl?
Påskpromenad
Lilla A älskar alla djur. Även skalbaggar. Även om dom bajsar i hennes hand.
På halva vägen, nere vid Bua brygga står grillgänget och säljer nygrillad korv.
Lilla Mini sov och när hon inte sov så log hon och umgicks.
Posted using BlogPress from my iPhone
Glad påskpromenad!
Tiny och mamma L premiärgår den traditionella tipspromenaden på ön med vår barnbarnsinvestering, den fantastiska bärstolen. Köptes till lille L, nu passar den Tiny och snart är det Minis tur! 
Innan promenaden har lilla A och morfar kört en ny hösilagebal till fåren. Inga nya lamm i natt.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Lång långfredag.
Idag har det hänt väldigt mycket. Det mest dramatiska var att jourhavande veterinär fick komma hit och ge en tacka intravenöst dropp, för att hon inte skulle stryka med. Hon har två lammungar i magen och ska lamma när som helst, så det vore en trippeltragedi om hon dog.
Alla barnbarn och besökande barnbarnskompisar tyckte såklart det var jättespännande med djurdoktorn på riktigt! Sprutor och slangar, droppåsar och operationsrock, och den kompetenta unga veterinären som lyssnade på tackans hjärta medan hon samtidigt kollade hur droppet gick in.
Tackan har nu piggnat till, äter och dricker och bajsar och kissar. Vi håller tummarna för att lammen överlevt krisen!
Just nu sitter jag i mitt växthus och njuter av kvällen och friden. Huset fullt av barn o barnbarn, så fullt faktiskt att Odd och jag måste sova i gamla huset nere vid sjön i natt. Tiny med familj får ta vår dubbelsäng. Lilla Mini är också här, hennes första sova-borta-natt.
Kontakt! Lilla A och lillasyster Mini har tydlig kommunikation.
Sandlådan är bästa barnvakten. Flera kg följde med in i badkaret. 🙂
Bekymmer. Något läcker. Tur stora J har kommit hem över påsk, han som är proffs.
Pyjamastroll. Tiny vill aldrig sova, det finns så roliga leksaker hos mormor och morfar. Men allra roligast är förstås Sigge!
Svar på Farmorsfrågan nr 153.
Svar: Alldeles för sällan. 🙁 Måste göra något åt det.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Lamningstider.
Nu har vi fått 6 lamm på några dagar. I lamningsfållorna under tak går de nyfödda och deras mammor instängda för observation ett par dagar. Det finns många faror för nyfödda lamm. Rävar och korpar till exempel. Ibland stänger vi in en tacka som ser höggravid ut, och hoppas hon ska lamma i fållan. Men det är väldigt svårt att se precis när det är dags. Oftast lammar tackan just efter soluppgången, kanske för att lammen ska ha dagen på sig att bli stadiga på benen? Vi går ut i fårhagen varje morgon tidigt och kollar. Finns det nyfödda lamm bär jag dem till fållan. Ofta är de varma och fortfarande lite våta. Det är magiska morgnar.
Teoretiskt sett kan det bli 18 lamm i år.
På vintern är jag ofta sur på fåren, det är en massa jobb och passning och jag känner mig bunden och hindrad. Mer än en gång den här vintern har jag bestämt mig för att nu får det vara nog, nu räcker det.
Men när lammen kommer är det nästan glömt. Igår räddade vi livet på en tacka och hennes två lamm med ett enkelt ingrepp. Hade vi inte hjälpt till hade alla strukit med. Då känner man sig väldigt lycklig och stolt.
Och imorgon kommer familjen A med lilla S och lilla A. Då är det väldigt roligt att kunna erbjuda nyfödda lamm att gosa med. 🙂
