Dagen började med en spegelblank morgon i ankringsviken, simtur runt båten och gympa på stranden. Planen var att förflytta oss tvärs över bukten till en annan ankringsvik, men medan ankaret winschades upp, behagade bogpropellern sluta fungera. Samtidigt ökade vinden.

Familjens amatörelektriker konstaterade att startbatteriet hade tappat orken, och måste bytas ut. Under den korta tid det tog att gå in till Naoussa Marina, kanske 30 minuter, ökade vinden till tio m/sek. Det fanns ett par lediga platser, båda lika omöjliga att angöra med aktern först i hård sidvind och utan bogpropeller. Ellem kan inte backa rakt ens i en ankdamm, på grund av rodrets utformning. Bakåt kan hon bara manövreras med hjälp av bogpropellern. Jag försökte ändå, men fick avbryta med hjärtat i halsgropen för att inte driva på tvärs in i andra båtar eller mooringlinor. Till slut lyckades vi lägga till utan dramatik på det gamla svenska sättet, med fören först. Många hjälpande händer på piren hjälpte till med tampar och mooringlina.

Senare, på kvällen, satt vi hjärtlösa och förfasade oss över 7-8 stora charterbåtar som i hård vind dunsade i varann, kastade dragg kors och tvärs över hamnbassängen och drev in i diverse linor och kättingar medan de skrek och kommenderade. ”Harbour movie”, som vår italienske granne sa. Det kunde varit vi, tänkte jag.

Annars är det roligaste som hänt idag att jag vägde mig på apoteket och upptäckte att jag nått min målvikt. Nästan arton kilo lättare känns kroppen stark och smidig och gör som jag vill, jag mår otroligt bra. Målvikten firades med en ny bikini, den första på många år. Nu gäller det ”bara” att stoppa viktnedgången, hitta balans med mat och träning och behålla den.

Vem kan ana att det ska blåsa 10 meter/sekund om en timme?

Triumfens ögonblick på apoteket. Klar för Beach 2018. 😉