För första gången på hela våren har vi ätit middag nere i båten. Det gick inte att vara i sittbrunnen för alla getingar. Odd grillade fisk och potatis på akterdäck med flugsmällan i högsta hugg, han påstår att han klippte över tjugo getingar. Sigge och jag tryckte innanför stängda dörrar. Som tur är har vi ordentliga myggnät för alla luckor, så det går att ha öppet ändå. Utom dörrarna från styrhuset ut till sittbrunnen.
Vi gick från Galatas vid tretiden, ville bara komma iväg en liten bit ut ur sundet. Inte ut på öppna saroniska havet eftersom det blåst så hårt flera dagar, och eftersom det fortfarande blåste rakt emot. Sjön måste få lägga sig något dygn. Det finns flera fina, skyddade ankringsvikar i bukten mellan Peloponnesos och stora Poros-ön, vi tänkte lägga oss i någon av dem över natten. Men det var trångt överallt, massor av båtar redan tidigt på eftermiddagen. Vi satte kurs ut genom det smala sundet mot ön Methana.
En liten bit kan vi väl gå ut, sa vi. Vi kan ju alltid vända. Det tog inte lång stund innan vi avbröt. Det rullade för mycket, vi hade varken lust, tid eller ork att stampa norrut i sjögången. I Heikells pilotbok över Östra Medelhavet fanns ingen ankarvik i sikte, men i Navionics sjökort liksom i Garminplottern syntes ett ankare längst in i en avkrok vid Methanas sydspets. Varför hade Heikell missat den?
Dit gick vi. Ingen annan båt syntes till. Kanske beroende på de tre stora fiskodlingar som låg i viken. Vi fick lirka oss allra längst in för att kunna ankra på sju- åtta meters djup. Det gungar och häver även här inne, och kommer vindkulor farande nedför bergen. Men vi ligger ändå tryggt och bra. Bortsett från getingarna. Hoppas bara inte för bra. När motorn stängts av och 45 meter kätting var utlagd, upptäckte Odd en rostig gammal monsterkätting som ringlade ner i vattnet från strandkanten en bit akter om oss. Vi snorklade för att försöka se efter hur vårt ankare hamnat, men siktdjupet i fiskodlingsviken är knappt två meter just nu, med allt skvalp som rör upp sediment. Vi får sova på saken och hoppas på bättre sikt och goda besked imorgon.
Dagens grillmiddag inköptes vid kajen i Galatas. Fisken heter Melanouri.
Vackert. Men skenet bedrar.
Innan månen kom upp.
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.