26 januari

Hotellfrukost modell backpacker.

Yoghurt med valnötter och kanarisk blomsterhonung i tandborstmuggen. Mums så gott! Te i termosen, tillagat med hjälp av vattenkokaren som jag lämnade kvar när jag var här sist.
Idag lyser solen (än så länge) och jag planerar för en förmiddag på stranden med anteckningsboken istället för att sitta inne med datorn. Det är ju bara två dagar kvar, måste få liiite brunt skinn.

Nr 27/365+1 foton 2012. Tema: Himmelskt

 
– Posted using BlogPress from my iPhone

25 januari

Bara regn hos mig.

Morning rainbow

Nr 25/365 +1 foton 2012. Tema: Regnbåge

Idag har det regnat nästan hela dagen. Om jag vore solturist skulle jag antagligen tagit bussen söderut, där sägs det att solen alltid skiner.
Men jag är väldigt nöjd, trots vädret. Jag hade bestämt att inte jogga idag, kände att det blev lite för mycket med 8 km varje dag. Så jag kom tidigt till Casa Suecia och skrev koncentrerat till kl 14.
Det tar ett par timmar att komma igång har jag märkt, jag fastnar gärna i att redigera tidigare avsnitt. Inte riktigt bra, redigera får jag göra senare. Nu vill jag skriva färdigt hela manuset rakt igenom först.
Idag hittade jag den här lappen på fikets anslagstavla. En dansk författarinna som ger skrivarkurser halva året härnere vill hyra lägenhet. Är det ett ödets pekfinger?


– Posted using BlogPress from my iPhone

24 januari

Dagens barnbarn är de stora vinnarna!

Svenska Dagbladet hade nyligen en väldigt bra och nyanserad artikel om hur far- och morföräldrarollen (vilket ord – kan jag få säga förföräldrar?) har förändrats. Till fördel för alla parter, inte minst barnbarnen. Förföräldrarna bor närmare sina barnbarn än förr, (jag hör till den minoritet på 15% som bor längre bort än 5 km från alla mina)
Allt fler barnbarn har alla fyra förföräldrarna i livet, friska och pigga och villiga att umgås.
Förföräldrarna har en bättre relation till sina barnbarn än vad man hade på den gamla auktoritära tiden då barnen var rädda för vuxna (det kallades respekt).
Visst är det fantastiskt att den nya tidens barnbarn ser på sina förföräldrar med helt andra ögon än vi gjorde. Och vise versa. Mer kärlek åt båda hållen.
Underbar läsning tyckte jag, en av dessa ovanliga positiva nyheter.
Tyvärr hade svenskan valt en ovanligt fånig rubrik om barnbarnen som ”livets huvudrätt”. Dessutom kunde författaren inte avhålla sig från att problematisera, naturligtvis. De stackars barnbarnen riskerar att bli bortskämda och bortklemade och förföräldrarna riskerar att bli utnyttjade. (Nu hårddrar jag det lite.)
Vad jag avskyr den där synen på barnbarnen som någonting man konsumerar. Äter upp, bildligt talat! Och jag tycker lika illa om diskussionen om vilken roll man nu ska spela, som mormor/farmor.
Kan man inte bara få fortsätta vara den man är? Ställa upp för sina barn när man kan och vill, precis som man alltid gjort? Krisar det så släpper man det man har för händer och inställer sig hos barnet, vare sig där finns barnbarn eller inte.
Det finns ingen perfekt roll som ger perfekta förföräldrar, och ingen perfekt barndom heller. Den bästa förföräldern för mina barnbarn är ändå Jag, sådan jag nu är.
Och jag tänker inte äta upp dem varken till huvudrätt eller efterrätt.
Här är länken till artikeln. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/trender/barnbarn-har-blivit-livets-huvudratt_6785207.svd
Och här är en annan väldigt bra sida som jag ofta länkar till. www.lyckobloggen.se
Gå in där och läs artiklarna om Lycka och biologi, Lycka och livsvillkor osv. Då inser du att man behöver inte vara så förtvivlat rädd att älska sina barn och barnbarn på fel sätt. Du kan ändå inte påverka deras lycka särskilt mycket.

Nr 24/365+1 foton 2012. Tema: Möte (Minnesmärke i Las Palmas)
– Posted using BlogPress from my iPhone

22 januari

25000 ord!

Idag räknade jag samman alla ord i alla olika scener som så småningom ska pusslas samman till min första roman. Jag användet Pages på min Ipad och samlar alla nyskrivna eller omarbetade scener skrivna i Las Palmas i en mapp. Sen mailar jag alla manus till min gmailadress för att ha en backup. Idag summerade jag alla scener och det blev 25000 ord. 🙂 Eftersom ett vanligt mått på en roman är 50000 ord blev jag väldigt glad. Halvvägs! Fast jag tror den blir längre…
Dagen började med en sallad på Suecia konditori. Sen passerade Gran Canaria Marathon utanför dörren, och jag kunde inte låta bli att fota. Så fascinerande!! Här är några av alla häftiga kvinnor jag såg.


Klockan två kom solen fram och då gick jag till min surfarstrand och solade och badade till halvfem. Nu har jag suttit på strandpromenaden en stund och skrivit vykort och gjort tummen upp till alla glada marathonlöpate som går omkring i orangea T-shirts med texten: ”Finisher. I finished Gran Canaria Marathon.” Stämningen är generös och varm, alla gratulerar dem och gör tummen upp. Just nu älskar jag verkligen Las Palmas. Dags för kvällspasset och dagens skrivuppgift från Ann: ”Skriv om en karaktär som har en inre konflikt som står i stark kontrast till hur hon/han framstår för andra.”


Min outfit inför kvällspasset. Vattnet här är så hårt att håret ser inte klokt ut, därav huvudbonaden.
– Posted using BlogPress from my iPhone
8

1 2