På väg till Ewa Evers vernissage för sin utställning Livet på Kajutan i Henån upptäcker jag att biblioteket har utförsäljning av utsorterade böcker.
Herregud. Jag som har bestämt mig för i princip köpstopp för böcker. Jag förstår inte alls dem som fyller hela sitt hus med romaner. Jag avskyr fulla bokhyllor med böcker som man aldrig tänker läsa om. (OBS! Det är en helt annan sak med älskade diktsamlingar eller gamla mästare i skinnband eller dyrgripar från barndomens sagoläsning eller dom egna gamla indianböckerna och Huckleberry Finn och Kulla Gulla och, ja du förstår….)
För ett par år sedan skänkte jag bort 80% av alla mina böcker till loppis och kände mig härligt fri. Tills jag insåg att jag trots allt inte kunde vara utan vissa gamla klassiker som åkt ut som barn med badvattnet, och blev tvungen att leta reda på dem på Bokbörsen och börja köpa tillbaka …
Biblioteksböckerna på torget i Henån kostade 10:- för en, tio böcker för 75:-
Jag gjorde ett verkligt fynd, och sedan hittade jag nio till. Sen stängde biblioteket för dagen. Men de fortsätter på måndag! 🙂
Vernissagen var väldigt lyckad, såvitt jag kan bedöma. För en okulturell person som jag, som inte har någon koll alls på konstvärldens hierarkier och stjärnhimlar, är det något särskilt med en konstnär som Ewa som är garanterat erkänd och etablerad och samtidigt så lätt att ta till sitt hjärta. Jag kunde gå runt och med självkänslan i behåll känna ”vill ha” inför vartenda konstverk.