Alldeles nyss laddade jag upp alla ord jag skrivit på min roman under november månad på NaNoWriMos sida för textvalidering. (NaNoWriMo = National novelwriting month.) Jag visste ju innan att de skulle räcka med god marginal, jag har hållit koll på antalet ord varje dag. 50 318 ord blev det.

Jag kanske ska förtydliga att ALLA som når målet 50000 ord under november anses som vinnare. Man tävlar bara mot sig själv, mot sitt eget sämre jag som bara vill skjuta upp, hitta på ursäkter, slösurfa och hänga på facebook istället för att SKRIVA DEN DÄR ROMANEN.

NaNoWriMo samlar tusentals optimistiska skrivare i Sverige och hundratusentals i hela världen varje november. En av de stora fördelarna med att delta är att man få så bra peptalks under vägen av olika författare. Igår publicerades det sista, av Nick Hornby, en av grundarna till NaNoWriMo. Den texten är något av det bästa jag läst som handlar om författande. Jag länkar till den här. (Försöker i alla fall)

Läs den texten, om du gillar att skriva eller hör till dom som gärna har (kritiska)  åsikter om andras texter! Eller andras dikter. Eller andras konstverk över huvud taget.

Det jag fastnade för var bl a detta: Hur kan du veta om du är en bra författare? Svaret är att det kan ingen veta. Inga andra författare vet det heller. Dom som säger att dom vet har oftast fel. Det finns inga måttstockar för romaner eller författare. Recensenter tycker olika, läsare tycker olika, författare tycker olikaGeorge Bernard Shaw tyckte t ex att Shakespeare var en dålig författare.

Alla vet om en  höjdhoppare är bra eller inte, eftersom han antingen klarar eller river ribban. Men ingen kan definiera vem som är en bra författare.