11 maj

Loggbok dag 3. Strömlösa i Middelfart.

Idag skulle vi enligt väderleksprognosen ha legat kvar i Dyvik och väntat ut hårda vindar, eftersom passagen upp mot Fredericia inte erbjuder så särskilt mycket lä.
Men vi vaknade till bleke, kollade in helt nya väderprognoser på DMI och bestämde oss för att segla vidare.
Fast det fick bli för motor, vi måste hålla 5 – 6 knop om det inte ska ta evigheter att komma hem.
Under vägen testade Odd autopiloten, som fungerade perfekt. Det var en riktigt häftig känsla att inte se land och ändå veta precis var vi var och vart vi var på väg. Varför har jag inte tagit det där Förarbeviset för båt mycket tidigare? Upplevelsen med att vara på sjön blir ju helt annorlunda när man har kontroll. (Dvs kontroll har man ju egentligen inte så länge det inte går att förutsäga vädret längre i förväg än 10 timmar.)
En annan spännande sak med sjölivet är att man upptäcker nya egenskaper hos varann.
För en tekniknörd som jag är halva nöjet med seglatsen att kunna lägga en rutt i navigatorn på 30 sjömil, navigera efter den och se beräknad ankomsttid och en massa annan intressant information som medelhastighet, kurs, tid till nästa waypoint mm. (Detta anser Odd är oerhört stressande.) Det är faktiskt så kul att jag lägger en identisk rutt i programmet Seapilot i Ipaden eftersom den är enklare att snabbt zooma ut och in.
För en gammal kappseglare som Odd är all segling kappsegling. Finns det en annan segelbåt inom synhåll med samma kurs som vi, uppstår genast ett race. Segel ska trimmas, vinklar mot vinden ska hållas osv osv helt oavsett hur mycket båten kränger eller om man måste gå på toa och gärna vill att golvet inte lutar. Tävlingen pågår tills någon vinner eller avviker. (Gissa vem som anser att detta är oerhört stressande?)
Ikväll trängde vi oss in i den gamla fiskehamnen mitt i Middelfart. Lugnt och stilla gled vi in och förtöjde långsides med en gammal skuta. Inga pålar. Vilken skillnad mot gårdagens pärs.
Enda bekymret är att vi inte har någon landström. Elskåpet på kajen har gett upp. Vi klarar oss ändå, men vågar inte ha värmen på i natt.
Imorgon siktar vi på Kolby Kås hamn på Samsö. Om vädret är på vår sida.

Autopilot. Så man slipper hålla i ratten timme ut och timme in.


Säkerhetssele kopplad. Alltid om man (han) lämnar sittbrunnen. Oavsett väder och vind.

– Posted using BlogPress from my iPad