29 augusti, Kategori: Författarblogg

Vad som fungerar och inte fungerar när man skriver på en roman.

Varning för att läsa det här inlägget om du inte är intresserad av författande i allmänhet eller mina försök i synnerhet.

Jag vet att det är fegt att använda ordet ”man” som subjekt i rubriken när det egentligen borde stå ”jag”. Men att skriva  ”jag skriver på en roman” – det känns fortfarande lika svårt som tanken på att hoppa från trampolinen på tredje avsatsen i Valhallabadet. Jag vågade aldrig, klättrade inte ens ända upp.

Följande skrivs alltså enbart för min egen skull, som en del i min skrivardagbok.

1. Det fungerar inte att för nöjes skull läsa romaner av författare jag beundrar medan jag själv är mitt uppe i skrivandet. Effekten blir paralysering och skrivkramp. Vem tror jag att jag är?

Dikter däremot går bra. Jag njuter just nu av Joyce Carol Oates diktantologi Mörker och Ömhet som jag lånat på bibblan. Måste äga den.  Hennes romaner får jag rastlös klåda av, men hennes poesi!

Det går också bra att leta efter lärdomar i romaner av berömda författare, analysera tekniker, söka efter metaforer, försöka dissekera konstruktion och dramaturgi. Mina Maj-Gull Axelsson och Åsa Larsson är fulla av gula postitlappar. Men jag vågar bara bläddra, inte försjunka i läsning.

2. Det fungerar inte att ha Facebook igång när jag skriver. Närmare förklaring behövs väl inte. Löfte till mig själv: Facebook är absolut förbjudet under skrivpass och närmaste timmen därefter. Även surfande på olika författarsajter. Eller flykt till www.medelhav.se och liknande.

3. Det fungerar inte att skriva på eftermiddagen. Jag blir en annan mellan klockan 16 och klockan 17.30. Då händer något med min hjärna eller om det är ämnesomsättningen. Jag blir en livsfarlig bilförare och oduglig i största allmänhet, frånvarande, trött och sur.  Det enda jag egentligen vill är lägga mig och sova en stund.

4. Det fungerar inte att äta medan jag skriver. Behöver  inte heller någon närmare förklaring. Andra som skriver berättar om hur dom äter skorpor, kex eller mörk choklad och hur bra det är för kreativiteten. Obegripligt. Jag dricker the.

5. Det fungerar inte att bli störd. Inte av någon anledning. Inte av en snäll själ som undrar om jag vill ha en kopp kaffe. Absolut inte av att någon ringer och säger att några får har rymt. Mobilen måste vara avstängd.

1. Det fungerar bäst att skriva på morgonen, efter en timslång promenad. Promenaden kan också vara ett joggingpass. Med eller utan musik, alltid med vatten och anteckningsbok.

2. Det fungerar bäst att skriva i pass på 30 minuter,  pausa i 30 minuter, skriva i 30 osv. Att sätta timern i mobilen och följa metoden slaviskt är det effektivaste.

3. Det fungerar bäst att skriva till musik, med hörlurar på. Jag har gjort två listor på Spotify, Music to write novels by.

4. Det fungerar bäst att utgå från karaktärerna och se till att man verkligen känner dem ordentligt. Om jag fastnar hjälper det alltid att fråga personerna i berättelsen; vad är det värsta du varit med om? Vem lekte du med när du var liten? Vad är du rädd för? Då öppnar sig alltid en dörr någonstans och sen skriver berättelsen nästan sig själv.

Trädgård,mullbär

Att gå ut och käka lite mullbär under en paus räknas varken som störning eller mat.

Kommentarer

  1. Kommentar av Ewa Evers den 30 augusti, 2013 kl 12:50

    Du är helt fantastiskt diciplinerad!
    Dessa punkter gäller all skapande / konstnärlig verksamhet överhuvudtaget. Skulle villja diskutera detta på vår målerikurs i oktober.
    Har själv ett inbyggt tvång att hålla på med andra saker än det jag borde och det blir värre och värre ju närmare deadline man närmar sig. Mycket av det där andra blir iaf gjort 😉

  2. Kommentar av Jonas den 1 september, 2013 kl 06:32

    Hej Katinka!

    Vi träffades i Las Palmas förra året i samband med Ann Ljungbergs romanverkstad. Jag råkade ”snubbla” in på din blogg av en händelse, och har nu skummat igenom dina gamla inlägg. Trist med refuseringarna, men som en klok man har sagt; Ge inte upp!

    Mitt eget skrivprojekt har legat i träda pga nytt jobb, men jag har nu fått för mig att slutföra det hela. Egentligen är det ”bara” redigering och diverse omskrivning som återstår = ett års arbete … Som tur är har jag ingen annan press på mig än min egen.

    Läste att du skall lyxa till det med sex veckor vid Las Canteras. Härligt och säkert en bra förutsättning för kreativitet. Jag har gjort så en gång, och kommer säkert att göra det igen. Just nu är dock livet (jobbet) i ett skede där det inte är möjligt.

    Jag har tid för manuspitch imorgon på Kabusa, men kommer nog att avboka. Synd för jag har sett fram emot det. Hinner helt enkelt inte …

    Lycka till med romanen!

    MVH Jonas

  3. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 2 september, 2013 kl 06:23

    Hej Jonas, vad kul att du hör av dig, och vad stolt jag blir att du tagit dig tid att läsa tillbaka. 🙂 Minns tyvärr inte vad din roman handlade om. Det där med Kabusa låter spännande, jag har aldrig varit med om någon manuspitch, vore kul att få reda på hur det går till? Du får väl en ny tid? Vänliga hälsningar Katinka