2 april, Kategori: Författarblogg

Färdig!

Igår, den 1 april 2015 blev mitt manus färdigt. Nu ska jag bara skriva ut allt på papper och läsa rakt igenom en sista gång innan det skickas iväg till förlag. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag skrivit om slutscenerna. Efter Sören Bondesson genomgång av texten har jag strukit och lagt till så mycket att jag har fått tunnelseende. Om jag ska ge mig på någon ytterligare redigering måste det till en rejäl vilopaus först.

Som vanligt tycker jag självbelåtet att de nyskrivna scenerna är väldigt bra,  men helheten kan jag inte bedöma alls längre. Eller rättare sagt, jag har börjat tröttna, tycka att texten stapplar fram, torftig och färglös.  Sidantalet är nere i 300, och det känns tunnt. Jag skulle vilja breda ut mig mycket mer, både när det gäller miljöbeskrivning och fördjupning av de olika karaktärerna. Men nu har jag fått på moppe så mycket för att berättelsen har ”spretat” så jag vågar inte ta ut svängarna i bakåtblickar och utvikningar längre. Det känns verkligen som om jag är färdig med den här berättelsen. OM Marvatten blir utgiven så har jag hur mycket extramaterial som helst att lägga ut på bloggen. Hundratals sidor av sidospår, bakgrund, karaktärer som inte fick plats.

Idag är det skärtorsdag och vi har haft traditionell personallunch här hemma. Någon sa idag: Det här kanske blir din sista påsklunch med LifeStone. Det måste kännas konstigt att lämna det här som du har byggt upp och lagt ner hela din själ i under arton år.  Men så tänker jag aldrig.

För mig är den här förändringen början på något nytt. Ännu en gång i livet får jag uppleva äventyret att sätta upp nya mål, starta en ny resa. Lifestone finns ju dessutom kvar, och seglar vidare med en ny, entusiastisk kapten. Jag byter bara skepp.

Om två veckor är vi ombord på Ellem igen. Vid midsommar hoppas vi vara ute på Donau och framme i Wien.  Där lämnar vi båten över sommaren, jag måste ju hem och skriva på kontrakt och redigera. Så ser mitt långsiktiga målut. 🙂

Det kortsiktiga målet just nu är att fira påskafton utan stress. Den närmaste familjen uppgår till 2o personer i år, plus en gäst från asylboendet i Ellös. Han kommer att få en något snedvriden bild av svenskt påskfirande. Som alltid är det knytis, det var många år sedan jag abdikerade som kalaskock och husmor. Buffén består av lax i alla former, pajer, etiopisk mat, veganmat och vegetariskt. Samt Baklava och äggost.

Jag har förresten inte tid att stressa över påsklunchen. Har fullt upp med min nya kompis, en Garmin Montana 620t. När vi skaffade GPS i båten försvann min rädsla för att vara på sjön. Jag har inget lokalsinne och är kartblind. Äntligen har jag begripit att jag behöver en bra gps på land också, för att våga ge mig iväg ensam på längre promenader i främmande länder.

IMG_6866

 

Sågtandskaktusen bestämde sig i år för att blomma innan vi ger oss av. 

IMG_6874

 

Julrosorna är mina favoriter på våren. De blommar så rikligt att jag kan plocka in och sätta i vas. 

 

IMG_6869

Kommentarer

  1. Kommentar av Eva Pira den 3 april, 2015 kl 10:58

    Håller tummarna för manuset. Så att du kan gå vidare till nya skrivprojekt. Varit spännande att följa processen. Lärt mig mycket om skrivandet/skapandet av en roman . Tar med mig det när jag läser andras verk. Förstår nu vad jag stöter mig på när läser. Ser fram emot rapporterna från Donaus stränder. Ha en riktig skön påsk med familjen.

  2. Kommentar av Anna-Lena Björkman den 4 april, 2015 kl 07:17

    Hej!
    Råkade snubbla över din blogg via sökordet apfelstrudel.
    Mycket roligt att läsa!
    Faster Lena har inte berättat att du skriver.
    Skall bli roligt att läsa om era nya båtäventyr.
    Hej hej!
    Anna-Lena

  3. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 8 april, 2015 kl 12:09

    Hmm…faster Lena?

  4. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 8 april, 2015 kl 04:33

    Anna-Lena, nu såg jag det där med sökordet apfelstrudel. Kul! Man vet aldrig vad man hittar på nätet. 🙂

  5. Kommentar av Skriviver den 8 april, 2015 kl 10:10

    Hej!

    Jag hittade hit via Susanne Olars 🙂 Vilken härlig blogg du har! Jag har också erfarenhet av utmattning och av att få ta ställning till vilket liv jag egentligen vill leva – även om jag tror att du har kommit längre på vägen. Jag är fortfarande kvar vid det stora vägskälet och tittar på skyltarna som pekar åt olika håll.

    Jättekul att trilla in och få läsa just det här inlägget – färdigt manus att skicka till förlag. STORT grattis!

  6. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 8 april, 2015 kl 04:30

    Tack så mycket Skriviver! Ta det med ro, det är sällan bråttom att bestämma sig. Långsamt leder också framåt. 🙂

  7. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 13 april, 2015 kl 01:47

    Tack Eva! <3