4 juli, Kategori: Författarblogg

Post boat depression.

På fredag är det tre veckor sedan vi kom hem från Samos. Det känns som tre månader. Äntligen skulle dagarna få struktur och innehåll, jag skulle kunna planera in skrivande, umgänge med familjen, träning och uckespelande. Jag som nu är pensionär, hur svårt kan det vara?

Det första som allvarligt skakade om tillförsikten var åsynen av trädgården. Hur kan gräs bli så högt på två månader? Hur kan ogräset åkervinda bilda häck och förvandla rosor, pioner, amerikanska blåbär och vinbärsbuskar till helt insnärjda törnrosaslott på samma korta tid?

Det andra som hände var midsommar. En midsommar med tretton underbara och efterlängtade familjemedlemmar men utan hammock och utemöbler, utan blomsterkransar och flaggspel, utan tak och regnskydd på altanen. Det räckte inte att komma hem tre dagar innan. Vi hann inte bli klara med sommarmyset.

Sen drog signeringarna igång.  Medan jag pratade med läsare och kunder om min bok, var jag precis sådan som jag ser ut på bilderna. Trevlig, social och glad. Men när jag kom hem…

Nej, jag fiskar inte efter medkänsla, det vore verkligen både bortskämt och helt hutlöst. Ändå –  jag känner det jag känner. System overload. Det enda jag drömmer om för närvarande är att låsa in mig, stänga av alla inkommande kanaler och få skriva ifred. Samtidigt som jag verkligen vill vara en närvarande mormor och farmor, baka sommarlovsbullar, träna och spela ucke och få någorlunda ordning i trädgården. Hur får man ihop det pusslet?

Nåja, jag hann i alla fall koka en dubbel sats flädersaft innan flädern blommade ut.

FullSizeRender (2) FullSizeRender IMG_7748 IMG_7793 IMG_7802

 

 

 

Kommentarer

  1. Kommentar av Ann-Sofie den 4 juli, 2016 kl 04:42

    Om du bara tar en sak i taget så ska du se att du får ordning på det hela. Skriv idag, imorgon bakar du bullar, i övermorgon hängmattan, osv osv.
    Och stressa inte över det som inte är gjort, det fixar du en annan dag. Kram på dig.

  2. Kommentar av Katinka den 4 juli, 2016 kl 05:51

    Tack snälla du som kommenterar fast du verkligen måste ha tillräckligt själv. Lyckas tyvärr inte kommentera på din blogg, blir inte godkänd av wp av outgrundlig anledning men följer dig.Kram

  3. Kommentar av ann-sofie den 4 juli, 2016 kl 06:06

    Så konstigt att du inte kan kommentera…
    Men du kan ju lägga kommentaren på FB istället i anslutning till delningslänken.

  4. Kommentar av Piglet@pysselsystrarna den 4 juli, 2016 kl 10:59

    Hoppas att du får chans till vila snart! Även om det man gör är roligt så kan det ju knäcka en om det blir för mycket. Så vitt jag vet är det ju många utav de som ”går in i väggen” som gör det för att de älskar det de gör och aldrig tar paus…

    Vad gäller trädgård så är det väl alltid det som man inte vill skall växa som gör det mest? I vår (eftersatta) stugträdgård är det kaprifol som växer och tar kål på allt annat …

  5. Kommentar av Arne Nilsson den 6 juli, 2016 kl 04:32

    En så´n tur att jag inte hunnit skaffa ”Diktaren” ännu så att vi fick anledning att träffa författarinnan själv i fredags och införskaffa ett signerat exemplar. Dock kostade det mig gårdagens nattsömn eftersom jag blev tvungen att läsa ut boken innan jag kunde släcka och då var klockan 4. Måste ju få veta hur du skulle lyckas knyta ihop alla trådar på slutet och det gick ju alldeles förträffligt. Kul med alla de invävda Taube-citaten på slutet.
    En verkligt bra bok.
    Hälsar Arne i Stenungsund

  6. Kommentar av Katinka den 6 juli, 2016 kl 06:26

    Tack snälla Arne! Skickar en cyberkram! <3