15 september, Kategori: Farmor svarar själv

Svar på fråga nr 18.

Nu kan absolut inte vänta. Inte en dag, inte ett ögonblick. Det är som att sitta på tåget och se vackra utsikter och roliga små byar svischa förbi utanför fönstret. Utan att kunna stanna. Det enda som skulle hjälpa  är att sakta farten. Men den bestämmer ju lokföraren…

Om du känner lokföraren kan du kanske be honom/henne att ändra resans tempo lite.

Om det är du själv som kör tåget borde det egentligen inte vara något större problem att sakta in.

Inte om du vet att det enda som absolut inte kan vänta, är allt det som händer under resans gång. När du kommer fram har allt det viktiga redan passerat.

Utsikt från tågfönster.

Kommentarer

  1. Kommentar av Christina den 15 september, 2009 kl 11:50

    Så sant! Det är som Robban Broberg sjunger: Målet är ingenting, vägen är allt… 🙂

  2. Kommentar av Sandra den 16 september, 2009 kl 04:35

    Tack, tack du skriver som en mycket vis, klok och rolig farmor, hoppas bara du inte slutar blogga, jag kollar varje dag! Kramar Sandra