17 februari, Kategori: Okategoriserade

Min smarrigaste marmelad!

Att koka sin egen marmelad är faktiskt väldigt lättköpta husmorspoäng. Den här är en riktig fullträff. Den går snabbt och enkelt att göra. Alla älskar den, så den går alltid åt innan den blir för gammal. Och det är en jättebra present att ta med sig om man går bort. Dessutom är den nyttig! Den innehåller ju morötter! 😉 Men smakar inte morot alls!

Receptet kommer från Saltå Kvarn, jag har lagt till kardemummakärnorna.

4 stora ekologiska citroner (eller vanliga, men tvätta o borsta noga), 1 kg tvättade morötter, 1 kg strösocker, 4-5 kapslar grön kardemumma (eller 1 msk vanlig hel kardemumma).

Riv morötterna grovt. Dela citronerna först i 4 klyftor, skär sedan varje klyfta i tunna skivor tvärs över. Blanda alltsammans med sockret i en kastrull och rör om tills sockret har löst sig någotsånär. Tillsätt kardemummakärnorna. Låt stå med lock tills nästa dag.

Nästa dag kokar du marmeladen sakta utan lock i 40 minuter. Lägg på locket och puttra sakta ytterligare en halvtimma. Klart! (Om du inte hinner koka förrän en dag senare, inga problem! Ställ bara kastrullen i kylen, med lock på.)

Fyll marmeladen på glasburkar. Barnmatsburkar är perfekt. Skruva på locket medan marmeladen är riktigt het, så har du vakuum i burken när den kallnat!

Bröden på bilden bakade jag igår efter recept från Martins bok Surdegsbröd, min nya bibel.

Nyttigt men gott.

Kommentarer

  1. Kommentar av Spaceann den 18 februari, 2010 kl 09:43

    Underbart med en farmor blogg!! Härligt att hitta hit!

  2. Kommentar av Katinka den 19 februari, 2010 kl 07:41

    Tack för det, välkommen! 🙂

  3. Kommentar av Emma den 21 februari, 2010 kl 10:02

    Åh va bra! Satt precis och funderade på vad jag ska göra av alla dessa tomma barnmatsburkar! Är det vanligt strösocker eller kan man använda syltsocker?

  4. Kommentar av Katinka den 21 februari, 2010 kl 11:31

    Hej Emma, jag använde vanligt strösocker!Syltsocker är kanske ännu bättre? Har ingen aning, har aldrig använt det. Lycka till, det kan förresten helt enkelt inte bli misslyckat.:-) Kram Katinka