31 oktober, Kategori: Foto, Okategoriserade

Slutet gott, allting gott!

Den här helgen har jag tillbringat på Smögens Havsbad. Mina goa systrar gav mig ett spa-paket i present när jag fyllde år i våras. Utan män och barn har vi pratat och pratat, och promenerat och ätit och bastat och simmat i havets 10-gradiga vatten.  Och njutit av timslång aromamassage av starka smögenmadamer.

Rummen var fina, restaurangen mysig och maten fantastisk. Men själva spa-delen av hotellet är tyvärr  inget jag kan rekommendera. Alldeles för liten i förhållande till antalet gäster. När vi hade checkat in på lördagen och tänkte koppla av i spa-avdelningen, vände vi redan i omklädningsrummet. Där var så fullt att det inte gick att komma in ens. Vi klädde om på rummet istället och gick direkt in till poolen. Där var ljudnivån som i Valhallabadet i Göteborg och det fanns inga sittplatser. Alla stolar var upptagna, bubbelpoolen var överbefolkad, överallt låg handdukar och badrockar utplacerade för att markera revir. Ingen spa-känsla direkt…

Men nedanför hotellet ligger Makrillvikens Vandrarhem och där finns en liten bastu ute på klipporna som man kunde boka via spa-avdelningen. DÄR kan man tala om spa-känsla! Vi tre 50+ systrar delade bastu med 3 okända, något yngre herrar, och simmade i det salta kalla havet. Det var helt, helt underbart, jag vill göra det igen snart.

På kvällen hade vi så mycket att prata om att jag glömde bort bloggen, därför blev det inget inlägg igår.

Imorse gick jag upp 06.30 för att fotografera morgonhimlen uppifrån Smögens vattentorn. Tornet ligger högt uppe på ett berg mitt på Smögenön, man ser milsvitt över både land och hav därifrån. 

När jag kom tillbaka till hotellet med fina bilder på stilla hav och vacker gryningshimmel, fick jag höra att en hummerfiskare drunknat under natten precis där jag fotograferat. 🙁

Ikväll lade jag ut min bild på Flickr och skrev en sorglig bildtext om vad som hade hänt.  Nästan genast kom detta meddelande på Twitter om att fiskaren hade hittats! 🙂

Kommentarer

  1. Kommentar av Anita den 1 november, 2010 kl 10:16

    Oj, vilka känslokast! Skönt när det positiva kommer sist. Vilken vacker bild du fick! Skulle vilja ha den som tavla. Grymt vacker.

  2. Kommentar av Katinka den 1 november, 2010 kl 07:07

    Ja, du har rätt. Det var stora svängningar. Jag är glad att min bild inte blev ett vackert porträtt av en grav. Tänk så glad hummerfiskarens fru måste ha blivit när han klev in genom dörren på morgonen!