3 augusti, Kategori: Foto

Svindlande avtryck.

Vi letade efter kantareller i närheten av Krokstrand. Körde planlöst på småvägar, gick en liten bit på Bohusleden och njöt av att vara lediga och på upptäcktsfärd. Skylten med ”Hällristning” gick förstås inte att motstå.

Jag har sett hällristningar förut, förstås. De världsberömda ristningarna på Vitlycke i Tanum. Där kan man gå en snitslad bana mellan fantastiska hällristningar som är ifyllda med röd färg, så att man tydligt ser minsta lilla skålgrop. Det finns informationsskyltar och man kan låna headset med olika språk. Det finns broschyrer och souvenirer och café och toaletter och det är fullt möjligt att gå rundan även med högklackade skor.

Men den här hällristningen var helt omålad. Vi fick klättra genom skogen uppför en tallbevuxen backe innan vi upptäckte den. Det var som om någon nyss hade grävt fram den, gömd under ett tretusenårigt lager av barr och mossa. Solen silade ner genom tallstammarna på den sidensläta hällen och det var helt tyst omkring oss.

Vi satte oss i mossan och åt våra medhavda libanesiska wraps med hummus och aubergineröra som vi köpt med oss från Krokstrandsfestivalen. Det kändes högtidligt, som i en kyrka. Så kort tid lever vi. Så liten chans att det vi uträttar i vår livstid kommer att sätta några positiva avtryck i framtiden.  Så viktigt att ändå försöka göra sitt bästa.

Kommentarer

Inga kommentarer än