11 september, Kategori: Författarblogg

En magisk lördag.

Sedan en tid har jag vetat att jag vill skriva en bok. Kanske flera.

Viljan har nog funnits i mig ända sedan jag var liten men alltid tryckts tillbaka. Av mig själv. Kan inte, vågar inte, har inte tid.

Under några dagar hände en rad saker som fick den där nedtryckta viljan att börja växa och övervinna den ena invändningen efter den andra.

1. Det låg en inspirerande bok på bordet hos K när jag satt barnvakt förra veckan. En på många sätt motbjudande bok, men samtidigt öppnade den mina ögon för hur jag faktiskt kastar bort min tid och vad jag kan göra för att få tillbaks den.

2. Genom Twitter har jag kommit i kontakt med Ann Ljungberg vars liv som långseglande  författarcoach gör mig både imponerad och  fascinerad. Kanske lite avundsjuk också. OrdenRunt heter hennes företag! 🙂 Nu bestämde sig mitt undermedvetna för att hoppa på två av hennes kurser. Dels SkrivarPrat som är en distanskurs och innehåller bl a en massa föreläsningar och praktiska övningar, dels en 2-dagars skrivarhelg i Stockholm.

3. Under en av Anns videoföreläsningar ger hon rådet att lyssna på vad författaren Elizabeth Gilbert säger om kreativitet på Ted.org. Jag gjorde det, och blev helt tagen av vad jag hörde utan att kunna förklara varför. Det gick bara rakt in i hjärtat, utan att passera kritiskt tänkande.

4. Äldste sonen L mailade om en arbetskompis som kan tänka sig att ställa upp som fotomodell i en annonskampanj jag jobbar med. Märkligt nog är denne unge arbetskompis dessutom en etablerad thrillerförfattare med flera böcker bakom sig… Vilket sammanträffande. Eller? Jag läste förlagets sammanfattningar av hans böcker och funderade vidare på frågan om vad min bok ska handla om, vem huvudkaraktären är. Det enda jag säkert vet är att det är en hon.

5. I lördags på färjan över till Orust fick  jag plötsligt idén till en huvudperson liksom rakt i mitt knä. Hennes yrke, hennes hemlighet, hennes personlighet, allt kändes självklart. Utan Elizabeth Gilbert vet jag inte om jag hade vågat lita på den här Sarah som jag nu har i mitt huvud och i mitt hjärta. Och utan Ann hade jag inte vetat vad jag skulle ta mig till med henne.

Nu återstår ”bara” hantverket. 🙂

Kommentarer

  1. Kommentar av Linda den 12 september, 2011 kl 10:08

    ÅH det låter spännande.Har i flera år skrivit en bok om mig och min uppväxt men det finns så många böcker så den ligger klar i min textbox jag har

  2. Kommentar av Katinka den 12 september, 2011 kl 12:44

    Jag har också tänkt precis som du i alla år: ”Det finns så många författare och alla är mycket bättre än jag.” Nu skriver jag en bok bara för att jag vill skriva en bok. Vill någon läsa den så är det extra bonus och väldigt kul. 🙂

  3. Pingback av Två år, tre månader och två veckor senare. | Katinkabloggen den 26 december, 2013 kl 10:03

    […] Den 11 september 2011 träffades jag av flera sparkar i baken av en högre makt, och bestämde mig för att börja skriva en bok. (Det står här i bloggen så det måste vara sant.) Den där dagen i september för drygt två år sedan, när den definitiva gnistan tändes,  hade jag just kommit i kontakt med skrivcoachen Ann Ljungberg och anmält mig till en Skrivarhelg som hon arrangerade i Stockholm. […]

  4. Pingback av Nästa manus knackar på. | Katinkabloggen den 23 januari, 2014 kl 09:07

    […] 12e september 2011 beskrev jag under rubriken ”En magisk lördag” hur det började med min första bok. Jag är så glad att jag vågade skriva om det, fast det inte […]

  5. Pingback av Marvatten 4.1. Efter Sören B. | Katinkabloggen den 7 februari, 2015 kl 06:37

    […] 11 september 2011 började jag skriva på Marvatten. Jag berättade om det i bloggen. Sen dess har jag tappat räkningen på hur många gånger jag har trott att romanen var klar. Tre […]