20 november

Söndag med motstridiga känslor.

Inte ens jag kan hålla humöret uppe när förkylning och feber lägger krokben. Bacillerna gick till attack med tungt artilleri sent igår kväll, och att jag ändå efter en svettig febernatt  kom iväg till andra dagen med glasmålning hos Ewa Evers får ses som en ren trotshandling. Fast jag fick ge upp redan efter lunch, för att hinna hem innan orken tog helt slut. Har hostat  i armvecket och hållit mig på min kant, så jag tror ingen annan kursdeltagare blev smittad.

Bilder från helgens kurs finns här i mitt Facebookalbum. Om någon undrar vill jag påpeka att vem som helst kan gå en sån här eller liknande kurs hos Ewa. Man kan börja med noll förkunskaper och har man prestationskomplex får man hjälp att komma över det.

Vi diskuterade idag varför man så gärna jämför sig med grannen och sällan är nöjd med det man själv åstadkommer. Ewa trodde att en orsak kan vara att vi får och ger alldeles för mycket beröm hela tiden. Vi har blivit beroende av beröm och bekräftelse, och tycker inte att skaparglädjen räcker som belöning. Ewa säger aldrig: ”Åh, så fiiint!” Istället säger hon kanske:” Har du tänkt på att du kanske skulle ha en mörkare färg här uppe, som kontrast?”

Lite glad blir jag i alla fall när jag betraktar helgens ”skörd”. Alla består av tre glasskivor bakom varann, där var och en målats och dekorerats på olika sätt för att ge djup åt hela montaget. Egentligen ska de stå i ett fönster så att ljuset lyser igenom, jag ska ordna med hyllor i fönstren i veckan.

( Farmorsfrågan till imorgon känns helt självklar: Hur hanterar du en deppig dag?)