5 maj, Kategori: Drömbilden, Författarblogg

Till dig som lånar vår båt om nätterna. (Drömbilder #2)

(Mininovellerna i min serie Drömbilder får vara exakt 12 meningar långa. Jag ser dem som övningstexter där jag provar olika berättarperspektiv, olika tempus och olika genrer. Ibland går jag tillbaka och filar på texterna, så det är inte säkert att det är samma text imorgon som idag. 😉
Vill du läsa de perfekta förebilderna till den här sortens väldigt korta berättelser vill jag tipsa om underbara Golden Flax Tales som skrivs av Erin Morgenstern. (Bilden har jag tagit en mycket tidig morgon på Flatön.)

Till dig som lånar vår båt om nätterna.
novellbild
Du förväxlade fendrarna på styrbordssidan, det var så jag upptäckte att vår båt använts av någon annan.
Jag skulle aldrig hänga klotfendern längst förut, Kurt skulle skrika åt mig direkt för vad gör den för nytta där?
Den jättefendern använder vi ju bara i Lysekil, om det inte finns plats i Fiskhamnen och vi måste lägga till vid stenkajen och Kurt stannar kvar ombord för att passa båten medan jag springer upp till systemet så fort jag kan.
Ibland när jag kommer tillbaka har han tröttnat på att vänta och kört iväg till Havsbadet för att se om Konrad ligger där med sin snipa, så då får jag skynda mig dit istället.
Jag förstår honom, visst gör jag det, det är väldigt utsatt att ligga vid stenkajen och besvärligt att bära av när det kommer svall från färjan, men det är inte så lätt att springa genom halva Lysekil med klirrande plastpåsar heller.
Du kanske är en sån där typ som ständigt har fendrarna hängande och slängande på utsidan, en korvhandlare som Kurt brukar fnysa.
Tänk om nån ser dig och tror att det är vi som kör omkring på det viset, det skulle han aldrig komma över.
Jag har förresten inte talat om för Kurt vad jag har upptäckt, han skulle bara få ett utbrott och börja skrika och slåss och påstå att det var mitt fel och det vet man inte hur det skulle sluta, med hans dåliga hjärta.
I natt gick jag ner till bryggan och hittade din rostiga cykel gömd bakom sjöboden, och tidigt imorgon bitti tänker jag smyga upp, innan han vaknar, och försöka överraska dig på bar gärning.
Du behöver inte vara orolig, jag tänker inte avslöja dig, tvärtom, Kurt kan gott ha det, han med sina hemliga Viagrakuvert som han tror att jag inte vet om, och den där människan som skickar sms på nätterna så att han alltid måste ha telefonen på ljudlös och aldrig hör när jag ringer till honom på jobbet.
Han borde faktiskt tänka på att båten står på mig, sen problemen med firman förra året, precis som sommarhuset.
Ingenting hindrar mig från att kasta loss, om det är så att du vill ha mig med.
 

Kommentarer

  1. Kommentar av Maria del Mar den 10 december, 2013 kl 03:49

    En magisk känsla att någon helt okänd lånar båten på nätterna. Sker det likväl på lugna ljumma sommarnätter som på ispinade decembernätter?

  2. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 10 december, 2013 kl 06:15

    Ja, det är en spännande tanke. Bor det kanske någon annan i båten nu på vintern när den ligger på land och under tak?

  3. Kommentar av Maria del Mar den 10 december, 2013 kl 06:57

    Ja, tänkte väl det att den låg på land. Blir det is på havet också? Där jag bor i Jämtland så vet vi inte så mycket om ”såna saker som havet om vintern”… Bara iskvalitet och tjocklek för att isvägarna ska kunna bära vikten av en personbil och några passagerare.