27 maj, Kategori: Författarblogg

Pinsam kväll med Sofi Oksanen.

Usch vad jag skäms, när jag tänker på en del av frågorna som kulturpotentanten Ingrid Elam ställde till Sofi Oksanen på Stora Teaterns scen i Göteborg ikväll.

Lokalen var fullsatt av förväntansfulla beundrare. Jag var där med vännen B som fått inbjudan via Författarcentrum.  Vi fick jättebra platser längst fram, jag kunde nästan röra vid Sofis vackra, röda pumps. B viskade till mig som inte är så bevandrad i de litterära kretsarna att Ingrid Elam är väldigt bra och kunnig. Det är hon säkert. Men Sofi Oksanen innebar tydligen en kulturkrock som fick den litterära polityren att krackelera och flagna.

Hur hittade du din stil? Hade du den redan innan du blev berömd? Jag tycker verkligen att det är fantastiskt att idag kan även en raffig, yngre kvinna bli en framstående författare”  Jag dog nästan, önskade att jag hade suttit långt, långt bak i salongen.

Dessutom uttalade Ingrid konsekvent genom hela den mer än timslånga intervjun felaktigt Sofis namn som Sofiiii, fast den finske tolken hela tiden kallade henne för ”Såffffi”, med kort o.

Ju längre kvällen led, desto mer lidande såg också Sofi ut.

Jag hatar att vara såhär gnällig. Men jag tyckte att Ingrid Elam (och tolken, som bara hann översätta en tredjedel av vad som sas)  förstörde hela kvällen som jag sett fram emot så och kört nästan 20 mil för att få uppleva. Dessutom fanns det inga signerade böcker att köpa, och det var också en besvikelse. Varför fanns inte ett bokbord med signerade ex av ”När duvorna försvann”?

När jag kom hem loggade jag in på Sofi Oksanens hemsida på Facebook. Där svarar hon på sina läsares frågor. Frågor som är både mer relevanta, intelligenta och spännande än de jag hörde på Stora Teaterns scen ikväll.

Sofi

sofi2-2

 

Kommentarer

  1. Kommentar av Anna den 28 maj, 2013 kl 10:13

    Lustigt –

    könsdiskriminering blir faktiskt värre när det är kvinnor själva som utsätter andra kvinnor för det. Intervjuaren sa ju i princip till Såfffi, vad karlar sagt till kvinnor i alla tider; att de blir förvånade av att det finns intelligent liv bakom den vackra fasaden.

    Det resonemanget skulle innebära att man bara kan vara smart + tänkande + intelligent + produktiv om man är ful eller man?

    Det går ju tyvärr stick i stäv med tesen att det är lättare för de som är vackra och smala att bli framgångsrika?

    Fanns det verkligen inget mer relevant att prata om? Som författarens arbete, snarare än hennes raffiga yttre?

    undrar Anna

  2. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 2 juni, 2013 kl 11:00

    Eller hur! I rättvisans namn ställde Ingrid Elam många andra frågor också, de flesta alldeles för långa och svamliga för att tolken skulle hinna med att översätta. Du vet, den där typen av frågor där det verkar viktigast att frågeställarens egen kunskap och inställning ska framstå så tydligt som möjligt. Usch, säger jag bara, om igen. Men som tur är har Sofi Oksanen en väldigt bra facebooksida där hon skriver själv och där den här kvällen också har diskuterats och hon fick feedback från kvällens publik sä att säga direkt. Kram från Katinka, just hemkommen från Kalmar 🙂

  3. Kommentar av Anna den 2 juni, 2013 kl 10:22

    Jaaaa –

    jag läste på fejjan om ert stolta ögonblick – examen för den nyblivne sjöingenjören! Härligt! Själva har vi varit på Öland o byggt balkong… kämpigt. Jag känner mig jämngammal med Thomas 😉

  4. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 3 juni, 2013 kl 10:52

    Ha ha, jag som trodde han gått in i den oändliga ledigheten och var helt avkopplad och ung på nytt? Vi hörs! 🙂