1 oktober, Kategori: Båtliv

Inlåsta på Moet & Chandon. Dag 83, Epernais

Ännu en dag av champagne. Epernais är huvudstad i champagneland. Här finns Avenue de Champagne med alla de stora: Moet & Chandon, Perrier Rouget, Pol Roger, Mercier och många fler. Alla med sina slottsliknande huvudkontor. Det är som en blandning av Glasriket i fornstora dar, och Las Vegas. Nästan alla har visningar med guidning och provsmakning.

Vi hade fått tips om att välja Mercier. Eugenie Mercier startade sitt champagneföretag i mitten av 1800-talet. Han påminner inte så lite om Ingvar Kamprad. En man med en passion, som inte lät sig hejdas av någonting och som tänkte stort från början. Vi åkte på en guidad tur med tåg genom arton kilometer grävda tunnlar under Epernais.

På väg tillbaka till båten är vi kanske lite omdömeslösa, lite luddiga i kanten av tre glas bubbel var. En stor grind står öppen, en sån där fjärrstyrd ambassadgrind, och en osannolik park skymtar innanför. Det står Moet&Chandon överallt.

”Ställ dig där framme så jag får fota”, säger jag, och vi går in på det krattade grushavet där ingen gått före oss, i alla fall inte sedan det krattades sist. När jag tagit en bild på Odd framför den märkliga bassängen med en förgylld jättesked i mitten, hör vi båda hur grindarna stängs med ett dämpat klick.

Vi är inlåsta. Inte en själ i sikte. Jag går in i den slottsliknande byggnaden som liknar ett tiostjärnigt Sheraton, men där är helt folktomt. Vi känner på alla andra dörrar i de olika hus som inramar den stora grusplanen. Alla är låsta, det finns inga ringklockor. Det enda som fattas nu är blodhundarna som kommer rusande, tänker jag. Tur att Sigge är kvar i båten.

Då öppnas grindarna igen. Ljudlöst svänger de upp och släpper ut oss på Avenue de Champagne, stängs sedan snabbt bakom oss. Någon såg på oss genom ett fönster eller en kamera när vi irrade runt som två förskrämda vinlusar, oinbjudna och opassande.

Imorgon kör vi vidare. En dag här räcker. Det känns som om vi börjar få nog av Champagne.

Men vi är överens om att Cumiere som vi lämnade i morse är resans finaste plats hittills. Cumiere med omgivningar hade allt. Fast där varken fanns dusch, tvättmaskin eller ens ett Patisserie.

image

image

image

 

Kommentarer

Inga kommentarer än