13 oktober, Kategori: Båtliv

Nya vänner och nya planer i Toul. Dag 95.

Dagen började mindre bra eftersom jag tänkt katastroftankar halva natten om dagens första slussning på drygt sex meter neråt. Jag såg framför mig hur linorna fastnade i varann eller inte räckte till, hur vårt system med tampar från för och akter till skotvinscharna inte skulle fungera när man blir tvungen att flytta mellan fästpunkterna i slussväggen på vägen ner. Och så vidare.
Odd tyckte inte att det fanns något problem, vi har avverkat över tvåhundra slussar vid det här laget. Både uppåt och neråt och mycket högre än sex meter. Men min inre röst lät sig inte tystas, jag tog cykeln de få kilometrarna nedströms och kollade upp slussen.

Mycket riktigt, en sluss som inte liknade någon av de tidigare. Linorna måste träs igenom, det funkar inte att lägga över en löpande ögla som vi har gjort hittills. Fast det ser man inte förrän slussningen redan börjat och vattnet sjunkit undan. Min cykeltur sparade oss en massa stress och diskussioner inne i slussen. Varför finns det förresten inte bilder på slussarna på nätet? Det finns ju bilder på varenda bro i kartböckerna. Tänk vad bra det skulle vara att veta i förväg vad som väntar och slippa fatta en massa snabba beslut när man väl är därinne.
Toul är en mysig liten stad, och gästhamnen fin med många vinterliggare. Vi hade knappt förtöjt så knackade holländaren Henk på, bjöd in oss till sin båt på en kvällsdrink och undrade om vi ville ha koden till duschen. Om vi ville!
Imorgon tar vi bussen till Nancy och kollar in den gästhamnen. Henk och hans fru hade fått dåliga vibbar när de var där för några dagar sedan. Kanske blir vi kvar i Toul istället, om vi får plats.

image

En tunnel till. Bara 866 meter. En baggis.

image

image

 

På väg ner. Allt under kontroll. Utom rakningen

image

Kommentarer

Inga kommentarer än