14 september, Kategori: Båtliv

Mykonos som hastigast.

Idag har vi äntligen seglat både länge och fort. 37 sjömil från Syros till Mykonos. Det har blåst mellan åtta och tolv sekundmeter snett framifrån (bidevind på seglarspråk), och då skjuter Ellem fram snabb som en delfin genom vågorna. Till en början är det ren njutning, vi turas om att styra, fast Odd styr mest. Efter några timmar blir det lite enformigt, och man försöker sova en stund när man kan. Det lutar förstås väldigt mycket hela tiden. Vi äter förberedd mat till lunch, kalla hopvikta pannkakor fyllda med smält ost och örtstekta tomatskivor.

Ankringsviken, längst österut på Mykonos, är precis så skyddad och avsides som vi hoppades, även om det ligger ett hotell i viken. Vi ankrar på åtta meters djup, sandbotten syns tydligt. Efter snorkelkoll, bad och middag är det nu dags att krypa till kojs. Mobilen väcker oss redan 03,30. Sträckan mellan Mykonos och hamnen på Ikaria tar nio och en halv timme, och det ska börja blåsa igen redan efter lunch imorgon.

Odd snorklar för att kolla att ankaret satt sig fast ordentligt.

image

Magiska middagar i sittbrunnen när ljusen tänds i land.

image

Efter en veckas envis meltemi tar den stora fläkten äntligen paus ett halvt dygn, så att vi kan smita över. Drygt nio timmar tar det, och vi måste ta en omväg för att inte snika sydspetsen på Ikaria där det alltid blåser hårt.

image

Kommentarer

  1. Kommentar av Eva Pira den 14 september, 2018 kl 11:06

    Hej! Har tidigare bara läst om vindarna som gör seglingen så speciell i östra delen av medelhavet. Men inte riktigt fått det att gå ihop. De kommer ju från så många håll. Har lärt mig en massa genom dig Katinka. Skall bli spännande att höra hur nattseglingen varit. Må vindarna vara på er sida.

  2. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 16 september, 2018 kl 08:59

    Tack Eva, din bön hjälpte oss säkert!