28 januari, Kategori: Farmorsfrågan

Farmorsfrågan nr 56.

Vad gör du för att underhålla kärleken?

Bara min husse.

Kommentarer

  1. Kommentar av sara - Glitterögon den 28 januari, 2010 kl 11:38

    Oj, det vet jag inte. Här får jag nog rannsaka mig själv och stiga ur vardagshjulspåren lite oftare. Kramar.

  2. Kommentar av Mamma10 den 28 januari, 2010 kl 02:41

    inget speciellt….kärleken finns utan att man måste göra ngt för att hålla den kvar….vi bara är …..hur konstigt det än kan låta….men jag är glad för det jag…skulle vara jobbigt att tänka att ”Hålla kärleken vid liv” Nej som sagt DEN FINN HELA TIDEN <3

  3. Kommentar av Tonårsmorsa / Fatou den 29 januari, 2010 kl 11:48

    Helt off topic: jag har en fin award till dig att hämta:

    http://tonarsmorsa.se/2010/01/29/jag-har-fatt-en-fin-utmarkelse/

  4. Kommentar av Frida den 29 januari, 2010 kl 02:03

    Pussas, kramas, och skrattar mycket!! Ibland biter jag ihop och låter vara också. Ett bra knep vi har jag och min man är DVD-boxar efter det att barnen somnat. Upp i soffan med popcorn och filt. Superlyckat! Det är vår rutin varje kväll, vår stund.

    Stor kram!

  5. Kommentar av Cicci den 30 januari, 2010 kl 01:27

    Jag försöker vara ödmjuk, motarbetar allt som är egoistiskt och framför allt har jag nog tanken att ”kärleken är som en fågel i en hand. Den sitter kvar om man matar den men kvävs om man försöker hålla fast den och flyger om man skrämmer den” i huvudet så ofta jag kan!

  6. Kommentar av Ellen tooba Hagerö den 30 januari, 2010 kl 01:53

    En klapp på kinden, ett nyp i baken, en puss i nacken, en busig blick, de varma orden, de täta kropparna, men också att ge varandra frihet och möjlighet att utvecklas, att stötta och ventilera ideér och att ta egentid. Inte minst, titta ihop på våra två älskade barn!
    10 år..och jag är så lycklig!

  7. Kommentar av Lene den 31 januari, 2010 kl 01:29

    Mye kos. Og vi er flinke til å gi hverandre komplimenter og kjærlighetserklæringer – hver eneste dag…

    Vi snakker alltid om det som er vanskelig, og har enda ikke på de 3,5 årene vi har vært sammen kranglet. Vi snakker ut om uenigheter, og syns ikke det er vanskelig å bli enige om å være uenige dersom vi ikke alltid kommer frem til samme svar.

    Vi gjør ting sammen. Og vi følger hverandre på det den andre interesserer seg for, ikke bare det vi har interesse av selv. Det å delta i hverandres hobbyer handler nemlig aller mest om å vise interesse for hverandre. Og å vise at man er oppriktig interessert i å lære noe om den andre.

    Vi respekterer hverandres behov for trygghet. Vi planlegger ikke ting – hverken sammen eller hver for oss – uten å snakke sammen om hva som passer for begge to. Det er viktig å respektere hverandres tid!

    Vi hjelper hverandre. Ikke bare med de store og vanskelige tingene, men også med de små og enkle. Bare sånt som å hente et glass vann, støvsuge stua, massere den andre når han er sliten etter jobb, etc… De små hverdagslige tingene.

    Vi sier takk for hjelpen. Hver gang. Uavhengig av størrelsen på tjenesten. Det er viktig å vise at man setter pris på det man gjør for hverandre. At man ikke tar hverandre for gitt. Og at man ikke tar det for gitt at den andre skal stå til tjeneste.

    Vi gjør mye mer, men dette blir en laaaaang kommentar, så jeg får nok stoppe her. 😉

  8. Kommentar av sessan ☆ den 31 januari, 2010 kl 04:02

    Jag har lärt i livet att kärleken måste underhållas & jag tror det är viktigt att inte glömma att pussas & kramas i vardagen, hålla handen & vara nära.
    Jag ska aldrig sluta tala om för min man vad han betyder för mig, inte bara ta för givet att han vet!!

    Det är så lätt att låta samlivet bli en enda stor vardags planerare & så plötsligt ”Växte man ifrån varandra”, när man har barn.

    Jag drömmer om oss som gammal tant & farbror som sitter på en parkbänk hand i hand & fnittrar tillsammans, det är det vackraste tanken jag kan tänka!

    Alla eldar måste ju få syre för att inte slockna!!

    STOR KRAM till dig som drar igång hjärnan lite ;D