11 december

Min lya.

Nu har jag en egen författarlya också. En plats där jag bara skriver på min roman. Inte jobbar, inte bloggar, inte pular med bilder och Photoshop. Det gör jag i andra änden av rummet, i Kontoret, där jag har min laptop, skrivare och alla jobbprylar.

Det är överdådigt att ha både en egen atelje att måla i och en lya att skriva i, jag vet. Ett problem också. Hur ska man lyckas som författare om man inte är tillräckligt frustrerad och olycklig? Fast jag har inget behov av att lyckas faktiskt, bara jag får hålla på och skriva är jag nöjd.

Skrivbordet är min morfars gesällprov. Det är så vackert och jag älskar det, men det har lite fel arbetshöjd, därför får en utdragen låda fungera som förlängd och sänkt bordsyta. Ipaden med externt tangentbord är min kanal mellan fantasi och formulering. Bakom ipaden står min talisman, en Remington nr 10. Den har jag en gång bytt till mig från grannen när vi bodde  i Fiskebäckskil, farbror Olle, som då fortfarande skrev på den. Han fick min lilla vita Facit istället.

På väggen bakom skrivbordet har jag tavellister för att kunna sätta upp mindmaps, karaktärslinjer och tidslinjer med postitlappar, kartor och annat som behövs för att få översikt och inspiration. Stolen är en röd värstingstol i skinn som jag övertog från store J när han flyttade hemifrån. Den är tippbar som en vilstol och otroligt skön att sitta i. Men alldeles för stor för en studentlägenhet. Tur för mig! 😉