18 oktober, Kategori: Båtliv, Okategoriserade

Att ta tag igen.

En dag såg vi vattenskidåkare som tränade. De höll fast i handtag som drogs runt en sjö av en linbana. När de tappat taget och ramlat gällde det att snabbt ta tag i, och få grepp om, nästa tomma handtag som kom studsande över vattenytan. Det såg väldigt svårt ut.

Just nu ligger jag där och trampar vatten. Men jag försöker inte ens fånga handtagen som kommer farande, jag skyddar huvudet med båda händerna och dyker. Sju veckor utan vardag är slut. En hel del måsten har samlats på hög. Några riktigt roliga projekt, som jag har sett fram emot, väntar också. Till exempel lektörsrapporten av mitt manus. Hela dagen har jag slunkit än hit, än dit mellan apati och arbetslust.

Det är som om kanalresan behöver mer utrymme, mer tid. Som om allt det jag upplevde egentligen inte fick plats under de där sju veckorna. Nu vill jag titta igenom mina bilder, ta fram kartorna, tänka efter var vi varit och vad vi gjort. Läsa bloggen baklänges och upptäcka vad jag glömde berätta om. Ställtid kallar Bodil Jönsson det.

Nån gång nästa vecka ska jag försöka få tag i ett nytt handtag, och resa mig upp. Koncentrera mig på att hålla balansen, inte försöka mig på några avancerade konster än på ett tag.

Det var elva grader i huset och ingen ved inne när vi kom hem med halvettfärjan i natt. Odd febrig och förkyld. Dålig planering. Men bra att det var fredag i alla fall, och inte arbetsdag nästa morgon. Jag har laddat vedkällaren och eldat och fyllt flaskor med sprit och franska slånbär. Packat upp datorn och ukulelen. Handlat mat för en förmögenhet. Ringt barnen.

Men mest har jag suttit och stirrat frånvarande med tankarna på annat håll.

image

image

 

 

 

 

Kommentarer

  1. Kommentar av Susanne Olars den 19 oktober, 2014 kl 10:34

    Välkommen hem! Handtag finns det gott om, du gör rätt i att låta dem glida förbi ett tag nu i början!

  2. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 20 oktober, 2014 kl 02:39

    Tack Susanne, att se dem glida förbi är kanske ännu svårare än att kasta sig över dem och försöka hänga med 😉 Men det vet du ju.

  3. Kommentar av ÅSE den 23 oktober, 2014 kl 06:11

    ånej, redan slut. Kommer att sakna bloggen er men välkommen hem! Åse

  4. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 25 oktober, 2014 kl 11:18

    Tack Åse. Visst är det konstigt att det tar slut, det tror man ju inte riktigt i början. Vi ses säkert igen, kanske redan på Kryssarklubbens träff den 8 november i Göteborg? Kram tills nästa gång 🙂