17 oktober, Kategori: Okategoriserade

Eget beröm luktar illa?

 ”Titta mormor jag är en prinsessa!”

Lilla A är glittrande glad, strålande nöjd med sig själv. Och hon får allt gensvar hon kan önska sig.

”Ja, vad fin du är! Jättevacker! Du ser precis ut som en riktig prinsessa!”

Varför slutar vi uppmuntra, peppa och bekräfta? Varför börjar vi plötsligt tycka att det är lite opassande, lite skämmigt, lite besvärande, när någon framhäver sig själv och sina fördelar? Varför snålar vi med beröm och komplimanger istället för att vara generösa med lovorden?

Jag fick just ett mail från en flyktig bekant i USA som skrev ”I think you are a wonderful person…” och det kändes lite förbjudet, lite falskt – hur kan hon säga så som knappast känner mig?

Vilken dum reaktion.  Jag borde såklart tacksamt ta emot, njuta av att känna mig som en prinsessa igen. Och ge tillbaka.

Åh, vad fin jag är!

Kommentarer

  1. Kommentar av Ellen Hagerö den 17 oktober, 2009 kl 01:33

    Och du har så RÄTT! Att ge beröm och uppmuntran är tabu, trots att alla så väl skulle behöva lite mer av den varan i livet som vuxen!

    Jag har rekommenderat din blogg till mina vänner i stresshanteringskursen vi går i, du ger mig otroliga möjligheter att stanna upp och reflektera över mitt liv, något jag aldrig gjort de senaste 20 åren!
    Jag känner dig inte, men du är likväl en förebild för mig, en underbar individ som sprider värdefullt tänkande till alla oss som läser din blogg. Så ett varmt tack för att just DU finns!

  2. Kommentar av Elin - Ett hus till oss den 17 oktober, 2009 kl 02:44

    Jag håller med. Man får verkligen tänka på att ta emot komplimanger på rätt sätt. Ofta kanske man säger ”- nej, men det stämmer nog inte”, istället för att säga ”- Tack, vad glad jag blir!”

    En komplimang kan verkligen förgylla dagen. Du skriver alltid så bra och kloka inlägg! (Ta nu åt dig) 😉

    Ha en härlig lördag!

  3. Kommentar av sara den 17 oktober, 2009 kl 07:57

    Tyvärr lever vi ju i Lilla Landet Lagom där jantelagen råder. Det borde vi frångå. Våga framhäva oss mer.

    Jag har laddat kamerabatterierna… ska försöka fota lappen i morgon – om jag kommer ihåg 🙂

  4. Kommentar av Fjortisensmorsa den 18 oktober, 2009 kl 03:19

    Jag tränar mig i att säga ”Tack!”, när någon ger mig en komplimang. Har kommit på att det faktiskt är väldigt oförskämt att ”vifta bort” en komplimang, som man så ofta gör. Jag brukar också försöka tänka på att ge komplimanger, det kostar så lite och värmer så mycket!
    Men man kan som sagt undra varför det är så, att man inte får framhäva sig eller njuta& fira när man gjort något bra?! Du har en härlig och tankeväckande blogg, ME LIKE!! 🙂

Kommenteringen är stängd.