12 maj

Medan vattnet sjunker. Koblenz 12 maj.

Min hjärna är för tillfället likt en tiggande hund parkerad vid tyska websidan för Pegel och aktuellt vattenstånd. (Pegel är en slags nollpunkt varifrån man räknar ut hur hög vattennivån är.) Ungefär en gång i timmen måste jag kolla om nivån fortfarande är på väg neråt i samma takt av ungefär fjorton centimeter per dygn. Varje centimeter (nåja, varje halvmeter) betyder mindre motström. Allt vatten som regnade över Tyskland för en vecka sedan håller fortfarande på och letar sig ut i havet genom Rhen.
Gårdagens sensation av att vid full gas jazza framåt med en hastighet av 1,5 knop är ingenting jag har lust att uppleva under elva timmar. Så lång tid skulle vi behöva för att ta oss till Sankt Goar. Där den verkligt besvärliga passagen förbi Lorelei börjar.
Vi bestämde oss alltså för att stanna en natt extra i Koblenz. Dels för att vänta ut sjunkande vattenföring, men också för att det är en mycket vacker stad i lagom göteborgsformat. Fästningen högt där uppe lockade, liksom linbanan över Rhen och promenaden ut på Deutsche Ecke där Mosel och Rhen förenas.
Vi har ju bestämt att inte ha bråttom. Ändå tycks vi ha det. Varför flyttar vi annars på oss varje dag?
Därför att planen är att vara i Frankfurt den 17 maj. Dagen efter ska Odd flyga till ett möte i Köpenhamn. Men sen. Då ska vi ta det lugnare.
Koblenz är egentligen värt flera dagar, åtminstone som idag när solen sken och sommarvärmen kom. Glass på trappan till Kaiser Wilhelmstatyn, ett fascinerande vinmuseum och en sagolik utsikt från fästningen är minnen jag tar med mig härifrån. Om det nu blir så att vi går härifrån imorgon. Pegel, Pegel i paddan där…

Utsikten från fästningen. Kolla hotellpråmen. Vi ser tio om dagen. De små svarta lådorna som svävar ovanför floden är linbanan. Ingenting för höjdrädda.

image

Utsikt genom fönstret i linbanans kabin.

image

Hemsida med hypnotisk effekt.

imageVacker fontän som vi betraktade länge. Koblenz utveckling under 2000 år. Historien börjar hela tiden om, varje ny tid föregås av en katastrof. Ur askan föds något helt nytt och oförutsägbart. 

image