Jag väntar sedan en vecka på att få tillbaka manuset från förlaget, och hoppas att förseningen betyder inga ändringar. Annars blir det svårt att hinna med den slutgiltiga redigeringen innan deadline 29/3.

Men väntan betyder inte overksamhet. Idag har jag varit på kurs hela dagen för VHF/SRC certifikat. Ikväll var det litet ukuleleuppträdande på Flatöföreningens vårfest. Imorgon har Kryssarklubbens Medelhavssektion kurs hela dagen. Tema: Kasta loss! Föredrag och diskussioner inför resan till Medelhavet.

Dessutom har jag faktiskt hunnit med vårarbetet i trädgården. Känner att jag börjar övervarva, dags att försöka lägga in en lägre växel.

43/365 foton. Tema: Ego  Försöker få till ett bra porträtt till insidesfliken på omslaget till min bok. Bilden togs framför Niklas båt nere vid Stätte brygga en väldigt dimmig morgon. Duger nog inte. Men jag gillar stämningen.

Odd strävar med läxan till sin utsjöskepparkurs. Jag är glad att jag inte anmälde mig till den.

Bidrag till Fotosöndag 140302. Tema: Arbetsplats.

36/365 foton 2014. Tema: Hur tänkte jag nu?

Under tio eller kanske tjugo år läste jag nästan ingenting, fast jag är en sån bokmal. Jag hann inte. Under de senaste två och ett halvt åren har jag tagit igen det med råge och utvecklat bokbulimi. Alla sorters genrer och författare slukas; från Selma Lagerlöf till Alice Munro och Camilla Läckberg.

Jag har upptäckt hur slarvigt flera av de svenska storsäljarna är skrivna, vilka fel med tempus och perspektiv de gör, vilka tråkiga och förutsägbara historier de dukar upp, missar som skulle förpassa ett debutantmanus direkt till papperskorgen. Den som säljer många böcker kan alltså inte ha fel. Eller rättare sagt: hundratusentals läsare kan inte ha fel.

Man kan få skrivkramp för mindre. Vad tjänar det till att försöka, det hjälper ju inte om man inte skriver i rätt genre. Helst deckare eller krim, men buskis och komiska gamla tanter på landet duger också. Jag vet, det stavas avundsjuka…

Många gånger har det också hänt att en väldigt bra bok har gjort mig förlamad. Hur kan man skriva dialog som Anna Gavalda gör? Hur är det möjligt att skriva så spännande som Åsa Larsson? Så komprimerat som Alice Munro? Hur gör egentligen Maj-Gull Axelsson? För att inte tala om Gillian Flynn, det är inte rättvist…

Så sätter jag mig med mitt eget manus och tycker det är torftigt, platt, simpelt, tråkigt, fantasilöst, präktigt och redan berättat mycket bättre av någon annan. Det sista är nästan det värsta. Att läsa en riktigt bra bok och upptäcka: Herregud, skriver hon också om en katt som pratar? Eller: Va!? Det här handlar ju också om tvillingar som upptäcker att de inte alls är syskon på riktigt!

Så här skriver Ann Ljungberg om avundsjuka i sitt veckobrev:

”Alla har olika förutsättningar och fungerar på olika sätt. Jag såg en gång en intervju där Leonard Cohen jämförde sin och Bob Dylans produktivitet. Jag kommer inte ihåg den exakta formuleringen, men han sa något i stil med: ”Jag gör i bästa fall 10 bra låtar på 10 år, Dylan skrev nyss en på toaletten.”
Att se en person som utnyttjar sin tid på ett sätt och med en energi som sprudlar av kreativitet kan faktiskt vara en väg in till skrivandet, och ge inspiration. Det vill säga: om du erkänner denna avundsjuka först.”

Längre ner står en sak till som sätter sig i mitt minne: ”Alla måste cykla på sin egen cykel.”

Så bra sagt. Nästan lika bra som: ”Om bara fågeln med den vackraste sångrösten fick lov att sjunga skulle det bli väldigt tyst i skogen.”

Alltså: Jag erkänner att jag är avundsjuk på Anna Gavalda och Kerstin Ekman och Åsa Larsson. Kan jag få lite inspiration till min nya synopsis nu, tack?

35/365 foton 2014. Tema: Man

Jag beundrar verkligen min man som oförtrutet sluggar sig fram och nu har nått sittbrunnen och projekt montering av isolationstransformator och jordplatta, samtidigt som han pluggar på sin utsjöskepparkurs med obegripliga läxor på uträkningar av tidvatten. ”Det är ju bara att kolla i plottern?” säger jag.” Där finns ju ström och vattendjup i realtid och framåt.” Men han hävdar envist att man måste begripa det här med tidvatten på ett djupare plan. Därför får han illustrera fototemat Man.

Det kanske inte framgår av bilderna, men nu skymtar ljuset i tunneln.

Nu har vi (dvs Odd) lämnat förpiken och toaletten och befinner sig faktiskt i höjd med diskhon. Varmvattenberedaren är på plats, alla gamla vattenslangar utrivna och nya slangar dragna, på bilderna pågår koppling till motorn.

Jag kan inte bidra med så mycket just nu, utom att städa och polisha träinredningen i takt med att Odd rör sig akterut. Det passar mig ganska bra, eftersom jag har fått en deadline när mitt manus måste vara klart att lämna till förlaget för sättning.

När installationen av varmvattnet är färdig är nästa stora projekt el och data. Ellems förra ägare nöjde sig med en lång förlängningssladd iland, kopplad till en lös dosa med fyra eluttag som låg under sargen i sittbrunnen. Vi vill ha en fast landströmsinstallation med jordfelsbrytare, säkringar, flera uttag på olika ställen i båten osv. (Elektriska är rena kinesiskan för mig, jag har verkligen försökt men hittills inte lyckats lära mig skillnaden på watt och volt.)

Imorgon är det vår tur att stå i Kryssarklubbens Medelhavsmonter på Båtmässan. Undrar om vi hittar något att handla när vårt pass är slut?  😉

31/365 foton 2014. Tema: Tidsfördriv

32/365 foton 2014. Tema: Renovering

Idag kom tre kanalböcker till från Amazon, av Tom Sommers. Snart vet jag inte hur vi ska få plats med alla handböcker och kartböcker i båten. Jag knarkar kanalinformation och seglarböcker för att inte deppa ihop av brist på dagsljus och motion.

Om en vecka är det Båtmässa och då ska jag vara funktionär i Kryssarklubbens Medelhavsmonter. Det försöker jag tänka på ofta, det hjälper.

Det är mörkret, kylan och vädret som deformerar min själ. Idag har jag skottat uppfarten så kalorierna stod som ett moln omkring mig, och nu snöar det igen.

Dessutom har mamma brutit högerarmen. Inte bra när man är 94 år.

22/365 foton 2014. Tema: Uppdrag

23/365 foton 2014. Tema: Hemma

 24/365 foton 2014. Tema: Längtar

Varning. Endast för båtnördar.

Den 14 april sjösätter vi. De förhatliga månaderna januari, februari och mars kommer att rusa iväg eftersom det är så mycket som ska hinnas med.

Varje ledig stund är vi på varvet i Munkeby och jobbar. Det mesta hänger förstås på Odd, eftersom han är den som kan. Hittills har han (med lite hjälp av mig):

1. Bytt alla slangar som hör till toan och toatanken (bläh!), rengjort hela tanken inuti (dubbelbläh!), installerat en nivåvarnare och grövre avluftning och fixat en koppling så att vi nu kan tömma toatanken meddelst sugning från ett tanklock på däck.

2. Bytt alla slangar och kopplingar till handfatet och avloppet i toan, demonterat handfatet som ska lämnas in för omlackering.

3. Bytt alla genomföringar i skrovet utom självlänsarna i aktern (ska också göras).

4. Skruvat fast hållare för varmvattenberedaren och dragit slangarna för varm- och kallvatten. Rivit ur alla gamla slangar i pentryt.

5. Installerat spolpump för spolning av däck och kätting, installerat koppling för slang i fördäcksluckan .

6. Förberett installation för landströmsanläggning.

Vad gör jag då? Håller lampan, hämtar verktyg och hantlangar. Det är meningen att jag ska stå för vårputsningen av fribord och däcksöverbyggnad, men det är så mörkt inne i båthallen så jag måste vänta tills vi kan få en plats närmare fönstren. Allt är i alla fall rengjort och rubbat.

Vad återstår? Installera varmvattenberedare, nytt kylskåp och skiljetransformator. Installera elektrisk länspump i kölsvinet i aktern. Montera den nya förarstolen. Installera datautrustningen. Montera kutterstag. Vindgenerator.

Plus en del saker som vi måste leja bort: Sätta fast räddningsflotten i aktern, bygga badplattform och targabåge och biministällning.

Bild 9 av 365 foton. Tema: Fascination.

bild 10 av 365 foton. Tema: Krona.

I Las Palmas lärde jag känna Anna Åberg som lever som digital nomad och affärsrådgivare med webben som specialområde. Vi klickade, som man säger, och har nu ett spännande jobbprojekt tillsammans. Just nu är hon på en konferens i Las Vegas och skrev på Facebook om hur hon lyckats boka ett möte med den berömde Chris Brogan,  en amerikansk författare och guru inom hur-man-lyckas-i affärer.

Han skriver på sin blogg om hur han varje nytt år bestämmer sig för tre fokusord som han ska ha överst i huvudet under året. Om han vill gå ner 15 kg i vikt t ex, så kanske han väljer ordet GRÖNT för att påminna sig om att äta mer grönsaker, leva sundare, röra sig mer utomhus osv.

Han säger: Poängen är att välja ett ord som kan bli en del av din identitet, och fungera som ledfyr till de mål du vill uppnå.

Jag tycker det är en strålande idé, här är mina tre fokusord för 2014:

LIVSKVALITET. I det ordet lägger jag min vikt, min kropps styrka, min mentala hälsa, mina relationer. Här under sorteras yogan, zumban, böckerna, skrivandet, maten, familjen, kärleken, båtlivet, arbetet.

LÄRA. I detta ordet ryms fortsatt skrivande och läsande, vårens kurs i franska och flera andra kurser kopplade till vårt nya båtliv. Samt det roliga jobbprojektet tillsammans med Anna Åberg.

I LÄRA ingår också att fotografera mera. Förra året, 2013, växte min bildbank med bara drygt tvåtusen bilder. (Plus bilderna i mobilen.) Jag har inte prioriterat kameran som förr, fast jag älskar att fota. År 2011 tog jag över sextusen bilder. Det året minns jag som mitt bästa fotoår, kameran fanns med jämt.

Ju mindre man fotograferar, desto sämre bilder tar man. Det är precis som med skrivandet. Ju mindre man skriver (och läser), desto sämre texter presterar man. Övning ger färdighet, på vilken nivå man än befinner sig.

VÅGA är mitt tredje fokusord för 2014. Om jag fegar ur nu, blir det för sent, och då kommer jag att ångra mig. Det jag drömmer om, det ska jag våga!

I år deltar jag i fotoutmaningen 365 foton 2014. Det handlar inte om att våga, utan mer om att vara envis och inte ge upp. 365 teman väntar på att fotas. Det är ingen tävling, bara en personlig utmaning. Dagens bilder är verkligen inga mästerverk, tagna med mobilen inne i båthangaren på varvet i Munkeby. Vi tillbringar all ledig tid där numera. Nödvändigt, om båten ska kunna sjösättas i april. Odd har just installerat däckstömningen av septitanken. Om några månader är detta vår mysiga dubbelsäng. 🙂

2/365 Engagerad

1/365 Innanför

3/365 Vårtecken

Om fyra månader har jag förhoppningsvis fått svar från de förlag jag skickat mitt manus till. Idag känner jag mig helt säker på att något av dem tackar ja och vill publicera boken.

Helt säker. Vad händer då? Hur ska jag hantera ett positivt svar?

Om fyra månader ligger ju båten vid bryggan på Ängön.

Om fyra månader är det bara två dagar tills vi ska segla söderut och stanna borta till midsommar.

Listan på allt som ska hinnas med innan dess är väldigt lång. En massa utrustning ska monteras och trimmas in. Böcker ska läsas och kunskaper inhämtas. Planer ska spikas. Alternativa rutter utvärderas och plottas.

Dessutom har jag ett jobb att sköta.

Hur ska jag hinna med ett positivt svar från ett förlag ovanpå detta? Med allt vad det innebär av möten, ändringar och korrektur.

Hakuna matata. Det löser sig nog.

Tack till Per som tog bilderna en mulen sommardag utanför Laesö.

Äntligen har vi ätit klart för i år.

Den största skillnaden mellan Odd och mig är synen på julmat.

Jag skulle gladeligen kunna slopa den helt och hållet. Han vill helst att skinkan och sillen ska vara till påska.

Men nu är vi snart tillbaka till kesofrukost och salladslunch igen, hallelujah!

Igår ägnades dagen åt brasved. Amalia, Salma och Odd klöv, sågade och staplade ett helt års förråd av ved till Källans braskamin.

Idag har vi varit i båten på varvet i Munkeby och skruvat, dragit kabel och förberett friborden för vaxning. Riktigt mysigt att jobba där ensamma i båthavet av jättelika båtar. Vi hade med oss matsäck och hann massor, vilken skillnad att ha båten inomhus!

Nu har vi spikat datum för sjösättning. 14 april. Två veckor innan starten mot Medelhavet. Arbetslistan innan dess är nästan oändlig. Önskelistan ännu längre…

Men den 1 maj ger vi oss av, även om vi inte är helt klara med allt vi vill installera och fixa. Ska vi vänta tills dess kommer vi aldrig iväg.

Sedan Odd kom hit i lördags går tiden dubbelt så fort, minst. Tur att jag hann färdigt med mitt manus, det sista skrevs bara en timme innan det var dags att gå och möta honom vid bussen.

Idag är det redan tisdag, hjälp, vad har vi gjort? Inte har jag hunnit med yogan och inte har vi surfat heller.

I söndags var det heldag med sol och bad och picknick på klippstranden.

Igår var det heldag i gästhamnen med full social utdelning. Vi lyckades på olika sätt komma i kontakt med fyra långseglande besättningar. Ett par hade hund ombord – självklar öppning till långt intressant samtal. Ett par avrådde bestämt när vi höll på att beställa fish & chips på Sailors Bar – visade sig vara medelhavsseglare i tolv år. Ett par unga killar hade en intressant utrustad Vega och pratade gärna hur länge som helst om den och sin förestående resa till Karibien. Ett par kom seglande och behövde lite assistans när de skulle lägga till vid hamnkontorets brygga – gav också anledning till spännande samtal.

Idag tog vi bussen ner till Puerto Rico för att hälsa på digitala nomaden Ann Ljungberg och hennes Mats i segelbåten Olivia, en Oversea 40 som just nu rycker i förtöjningarna och väntar på att få ge sig av över Atlanten. För oss, som håller på och utrustar vår LM32 för kanalfärden genom Europa, fanns det hur mycket som helst ombord på Olivia att ta intryck av.

Drömmer vi också om att segla över Atlanten? Njae. Men gärna övervintra med båten i Las Palmas eller på Madeira.