25 februari

Världens vackraste just nu.

Jag ringde hem till de blivande storasystrarna för att fråga barnens farfar och farmor om de hade några nyheter, och lilla A svarade.

Vi vet redan vad det blev, det blev en liten flicka!

Vi som hade ställt in oss på en lång natts väntan.

Men lilla I hade väldigt bråttom ut, mamma A och P hann bara vara på BB knappt två timmar! Tur att mamma A har rutin. 🙂

Lite senare plingade det till i mobilen, och jag fick världens finaste bild, den där som varje mormor väntar på.

 Imorse kom nästa bild. Lite suddig mobilbild, men ändå… Lilla I har redan hittat tummen, så himla bra! Hoppas hon inte glömmer bort den, så skönt att slippa nappstrulet!

 Detta måste förstås firas med lite extra fredagsmys på jobbet. På Ellös Bageri köpte jag den enda tårtan som fanns kvar och en riktigt dyr Harry Boy Special. Idag är det en tur- och Lyckodag.

25 februari

Välkommen till världen lilla Irma!

Åh, jag har en skatt som jag inte kan visa!

Den allra första bilden på Irma, P:s och Mamma A:s tredje dotter som föddes för bara tre timmar sedan! 🙂

Mamma A mms:ade från BB, och jag vill förstås inte publicera bilden utan att ha fått OK från henne. Men jag ser det allra sötaste, runda lilla ansikte titta fram ur under en liten flanellmössa, och jag skymtar den där brickan med en flaggstång på i bakgrunden.

Vilken obeskrivlig lycka. Allt gick bra. Väldigt fort, men bra. Nu är allting förändrat igen, en ny människa har tagit plats.

I stället för en bebisbild på Irma kommer här en bild på Sylvia, en fin skulptur som mamma A har gjort.

22 februari

Svar på Farmorsfrågan nr 140.

Vad ger mig livslust?

Just nu finns det bara ett svar: SOMMAR! Med allt vad det innebär av båtliv, barnbarn, krabbfiske, ljusa kvällar, sol och värme, blommor, grillmiddagar, uteliv. Ja, alltså att vara utomhus. Jag lever utomhus på sommaren. I min trädgård bland pioner och rosor, i mitt fina växthus eller bara ute i största allmänhet.

Under förra året tog jag enligt mitt fotoprogram Lightroom 304 bilder av lille L. Det låter väldigt lite, men å andra sidan är jag rätt kritisk när det gäller fotografier, jag raderar säkert 75% av alla jag tar.

Den här bilden är inte riktigt skarp, så det förvånar mig att den finns kvar. Men jag kunde väl inte motstå den där blicken. Spelevinkblicken.

I lördags när vi träffades för att äta födelsedagslunch för hans pappa i Göteborg sa han:

”Fammor, jag har saknat dig!”

Är det konstigt att man blir svag i knäna och smälter?

20 februari

Svar på Farmorsfrågan nr 139

Det är klart att man kan fira utan mat.

Det har jag gjort idag. Tvillingarna, dvs mamma L och pappa L firades på 33-årsdagen med familjelunch på Café Cava på Olivedalsgatan. Vi blev 9 vuxna och 5 barn, och vi hade en jättemysig timme tillsammans med presentuppackning och allmänt kaos, som vanligt.
Jag sörplade på min pulversoppa, persika dagen till ära. Jag tror inte jag hade haft ett dugg roligare med lasagne eller pasta istället.

Efter lunchen målade några av oss keramik på  Pick’nPaint, som är ett riktigt roligt ställe, verkligen värt ett besök! Det går till så att man väljer bland färdiga, oglaserade keramiksaker som man målar med porslinsfärger. Efter två veckor kan man hämta sin färdigbrända keramik som nu är vackert glaserad.
Lille L hittade genast en döskalle bland alla valmöjligheter, flickorna valde glassstrutar och små keramikdjur. Kanske var lille L, snart 4, i yngsta laget. Han tröttnade rätt fort och beordrade mig att måla klart hans döskalle. Sen ville han i alla fall måla en glass också, och den fick farfar avsluta.

Efter tre timmar hade vi målat tio saker som lämnades kvar för att brännas i ”den magiska ugnen”. Om två veckor ska jag hämta ut mästerverken. 🙂

– Posted using BlogPress from my iPad

16 februari

Skype, Flickr och tulpaner

Idag har jag suttit framför datorn med bilder och texkorr till nya broschyren heeeela dagen. Det börjar faktiskt göra lite ont i musaxeln, fast jag har en jättebra och ergonomisk Rollermouse.

Men fyra roliga saker har i alla fall lättat upp dagen.

1. Tanken på imorgon. Då ska jag åka skridskor på Heden med Lilla S och lilla A. Dvs jag ska inte åka skridskor, jag ska bara serva dem. Snöra skridskor, passa med varma kläder, köpa hamburgare och varm choklad. Och jag hoppas på massor av fina fototillfällen.

2. Min bild på solnedgången ute vid Stångehuvud har hamnat på Explore på Flickr. Det är väldigt fint, ett betyg på en riktigt bra bild. Människor från andra länder som Indien, Polen, Australien, Canada m fl har tittat på min bild och kommenterat den, som du kan se under själva bilden. Flickr är fantastiskt, roligare än Facebook nästan.

3. Tiny ringde upp på Skype! Ja, alltså hennes pappa N ringde upp, men Tiny var helt med på noterna och väldigt intresserad. Hon fattar förstås inte att hon ska titta i kameran och inte på skärmen.

4. Min bild på tulpanerna blev fin. Jag gillar särskilt kontrasten mellan det röda i bilden och den lilla biten blå himmel som jag lyckats få med, på precis rätt ställe. 🙂 Bilden ingår i fotoutmaningen 365 Foto 2011 som jag har antagit.

Har jag sagt att jag älskar Internet? Stackars alla i min ålder (och inte bara dom) som stoppar huvudet i busken och inte fattar vilken värld av sällskap och livskvalitet som finns i Facebook, Twitter och Flickr. Flickr får mig förresten att tänka på ”Vem ska trösta Knyttet?” av Tove Jansson. Där finns en diskussion om vad det är för mening att samla vackra stenar, om man inte får visa dom? Så är det med bilder också. Så många duktiga, äldre fotografer det säkert finns därute, som bara samlar bilder i byrålådan.   

 

8 februari

Svar på Farmorsfrågan nr 136.

När jag ska beskriva för en ny bekantskap hur vi bor och lever, brukar jag drabbas av väldigt motstridiga känslor. Hur mycket ska jag berätta? Ska jag beskriva precis som det är, eller dra bort en del av det mest idylliska?

Jag behöver kanske inte berätta att vi har får? Eller att vi bor bara fem minuter från vår båtplats?

Men sen berättar jag ändå som det är. Om vår lilla ö dit man bara kan komma med färja. Om hur jag har min arbetsplats tvärs över gårdsplanen. Om barn och barnbarn och hund och lammungar och kvällsturer med båten efter jobbet.

Det fyller mig med glädje och tacksamhet att berätta.  Jag målar upp en bild av det som är fint och underbart, och njuter av min ofattbara tur i livet.

Fast jag tiger förstås om det svåra och besvärliga. Inte berättar jag om helvetesåren med barnens miserabla skolgång, om skolskjutsbråk och bygglovstvister med badgäster eller trängseln och färjköerna under sommaren.  

Numera förstår jag att så här är det för de flesta. Jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag skönmålar lite. Det ingår. Alla gör det.  🙂

1 februari

Nr 32 av 365 bilder. Tema Musikinstrument.

Lilla S spelar kontrabas, det har jag skrutit om så många gånger så det kan väl ingen ha missat.

Det passar hennes temperament och personlighet så perfekt, och hon har valt det helt och hållet själv. Det enda instrument jag kan tänka mig som skulle passa henne lika bra är harpa. Men det skulle nog inte vara så lätt för musikskolan att skaka fram ett låneinstrument.

Den här bilden är från en orkesterövning, hon spelar basstämman i  ”Chokela å bullar”. Det är en hisnande tanke att hon och kompisen W i bakgrunden kanske kommer att följas åt många år. De är inte klasskamrater, men spelar i samma orkester. Det smäller nästan högre.  

Det är flera föräldrar som sitter och väntar under den timme barnen  övar. Tidningar prasslar, datorer rasslar. Den galna mormodern fotograferar precis hela tiden…;-)

29 januari

Glasmålningskurs!

Dags igen att åka till Ewa Evers mysiga atelje i Bleket på Tjörn. Det är uppföljning på kursen i undermålning på glas som gick första gången i höstas, och som jag också berättade om på bloggen. Nu på kvällen är jag helt tom i huvudet, det har varit en så intensiv dag. Kvar i Ewas atelje ligger fyra halvfärdiga glasmålningar som ska bli klara imorgon, förhoppningsvis. Vi är fem kvinnor i varierande åldrar som deltar. Jag målar barnbarnen, porträtt efter fotografier. 

 Som alltid när jag kommer från Eva känner jag mig så inspirerad, tänker att det här ska jag ta mig tid till hemma också. Den här gången ska jag verkligen ta mig i kragen och försöka fortsätta på egen hand. Det handlar egentligen bara om att sätta av tillräckligt med tid. Det går inte att sätta sig ett par timmar och måla. Jag måste ha en hel, ostörd dag. Eller i alla fall en halv.

 

28 januari

Kvalitetstid med barnbarnen.

Mamma A vill ha sällskap när P är bortrest, och jag kommer så gärna.

Igår körde jag lilla S till orkesterövning. Hon spelar kontrabas, en jättelik pjäs som hon knappt kan bära själv och som bara går in i bilen om man fäller tillbaka framsätet. Hon har fått låna den av skolan, vilket jag tycker är fantastiskt. Jag är beredd att förlåta en hel del av en skola som lånar ut dyra instrument till nioåringar.

Nu har lilla S haft sitt instrument mer än ett år, och har blivit riktigt duktig. Hon läser noter och spelar i en riktig stråkorkester. Det svänger mäktigt när de brakar loss i ”Chokela och bullar”.

På kvällen läser jag godnattsaga, Roald Dahls bok om jättepersikan.

21 januari

Svar på Farmorsfrågan 131.

Vad har jag för mål för min fritid det här året?

Den var lätt. Jag ska ha roligt på min fritid. Det betyder att göra roliga saker med Odd, med mina barn och barnbarn eller för mig själv.

Här kommer en lista, men den är inte färdig :

Glasmålningskurs hos Ewa Evers, keramikkurs med stora A i sommar, lära mig dansa tango i juli på Krokstrandsfestivalen  Man Must Dance med Odd, övernattningsresa med barnbarnen i båten, Kinaresa i vår med Odd, fortsättningskurs i foto i sommar, göra färdigt mammas memoarbok, bo i båten två veckor, bara blommor och sittgrupp i växthuset i sommar (inga krävande odlingar!!), passa nyfött barnbarn, fortsätta anlita RUT för månadsstädning, fotografera mera osv osv

1 2 3 4 5 12