31 juli

Farmorsfrågan nr 5.

Vad gör dig snäll?

 kossorpågotland

 

30 juli

Ungar & hundar

Sigge är farmors dansksvenska gårdshund och 10 månader. Barnbarnet L är 2 år. De är varandras roligaste sällskap. Vad gör det att vädret är kallt och blåsigt? Har man bara en glad hund att leka med kan man a: sparka boll med en söndertuggad PET-flaska och låta Sigge stå i mål b: kasta äppelkart som Sigge genast jagar utan att tröttna ens efter 100 gånger c: tävla om vem som gräver en grop i sandhögen snabbast och djupast d: gömma godisbitar i samma sandhög. Sen när man blir riktigt trött kan man ta en tupplur med snutte och Sigge i soffan.

Sigge vaktar lillhusse
29 juli

Sommarminnen

Någonstans har jag läst att ens tidigaste barndomsminnen börjar när man säger ”jag”  istället för att prata om sig själv i tredje person (”Kalle vill ha en kaka”).

Detta, bland annat,  minns jag av sommaren när jag var liten: Långa båtfärder soliga dagar till öar där inga andra finns. Alla i familjen badar nakna. Varma röda mjuka klippor.  Nivea. Mammas blåa frottebadrock. Doften av ägg och korv som puttrar i smör på gasolspisen ombord. Gul saft med bottengrums av apelsinskal. Kanelbullar. Mariekex. Hönökaka med Raketost. Simma på det djupa med livlina runt magen. Somna med småsyskonen i ruffen på vägen hem. Samla krabbor i en balja på bryggan. Snäckförsäljning. 10 öre för en tändsticksask med toppsnäckor. 25 öre för en gubbe av musselskal och piprensare. Somna i soffan på vuxenkalas. Evert Taube alla böckerna, alla verserna. Och när jag fyllde 7 fick jag ett riktigt dragspel.

Födelsedagspresent 1957
28 juli

Farmorsfrågan nr 4.

Vilka fina sommarminnen kan du ge ditt barn?

27 juli

Flyga drake.

 

Morfar och S flyger drake på Dyrön

Man måste vara två som kan samarbeta bra.

Den ena står med vinden rakt emot sig och håller draken i ett stadigt tag i båda vingarna, så att vinden fyller draken och det känns som om den nästan vill lyfta av sig själv. Det gäller att vänta på en tillräckligt stark vindby som draken kan rida på ända upp i himlen. När man känner att draken inte kan vänta en sekund till utan drar och sliter i ens händer för att komma loss. Då skriker man till drakföraren: ”Är du beredd???” Sen släpper man den och är noga med att rikta drakens nos rakt upp.

Drakföraren som sköter linorna måste se till att båda är lika sträckta. Det bästa är att hålla till på en stor gräsplan, så att man kan stå på minst 20 meters avstånd från varann. När draken kommit upp gäller det att styra och parera med små rörelser så att den kan hålla sig flygande så länge som möjligt. Vill draken gira åt vänster drar man i höger lina och tvärtom.

Drakflygning klarar man från ca 6 års ålder med lite hjälp. Drakar kan kosta lite eller mycket. Eller ingenting om man bygger den själv. Draken på bilden är köpt som souvenir i Thailand.

Draken lyfter
Mormor & draken.
26 juli

När känner du dig lycklig?

”Lyckan kommer, Lyckan går, den Gud älskar Lyckan får.”  Vilken kvalificerad bullshit jag som litet barn fick i mig samtidigt med aftonbönen! Myten om att man är ett offer prackas på en i de mest oskyldiga förpackningar!

Lycka är enligt Wikipedia en primär och universell emotion eller känsla. Känslan uppstår som reaktion på en händelse, händelsen är ett stimulus.

Lycka är en härlig känsla som går snabbt över. Den gör gott i hela kroppen en kort stund. Om man vet vad man blir lycklig av, kan man stimulera sig själv till att känna den där känslan. En slags lycko-onani. 

Tidningen M-Magasin, som är en jättebra tidning för oss kvinnor 50+ uttrycker det så här: ”If you don´t use it you loose it.”  Då handlar det förstås om vikten av ett hälsosamt och bra sexliv när man blir gammal.

Jag tror att det är lika viktigt att träna förmågan att känna lycka.  Tänk efter – vilka är just dina stimuli för lyckokänsla? En doft, barnskratt, ett fotografi, en viss musik, ljudet av fiskmåsar, minnet av en speciell kväll? Du är en stor flicka som kan själv, de där dagarna när Gud inte älskar dig. En gång varje dag behöver man unna sig att känna lycka.

väderöarna 2008
25 juli

Farmorsfrågan nr 3.

När känner du dig lycklig?

24 juli

Beundransvärd?

Vem beundrar jag mest? Den första jag kom att tänka på var Barack Obama. Han har allt tycker jag. Visioner, moral, personlig utstrålning, en vilja att förändra och göra gott. Och samtidigt månar han om sin familj, åtminstone som det verkar utåt. Jag har läst boken han skrev om sin uppväxt. När man läser den förstår man att det är hans otroligt starka mamma som präglat honom mest av allt.

Sen kom jag att tänka på vad det är för egenskaper som gör en människa beundransvärd i mina ögon. Han eller hon ska kunna ta vara på lyckan som finns i varje dag och varje stund, och dessutom sprida den till andra i sin omgivning. Och då har jag i min närhet en betydligt vanligare person än Barack Obama som jag verkligen beundrar. Hon är en mamma som miste sin man och plötsligt stod ensam med 4 små barn att försörja. Det är nu över 10 år sedan, och hon har alldeles ensam klarat av situationen på ett fantastisk sätt. Alla barnen är glada, trevliga och hjälpsamma och har kommit in på olika högskolor efter gymnasiet.  De har varit tvungna att hjälpa till mycket hemma, men det har blivit en självklarhet och det är aldrig några sura miner över det. Behöver jag säga att huset alltid är skinande rent och att maten som serveras är ljuvligt god? Dessutom arbetar hon heltid… OCH är engagerad i att hjälpa människor från sitt gamla hemland med översättningar, brev och annat pappersarbete.  Jag VET att man kan bli väldigt trött av att läsa en beskrivning som denna. Men tänk efter – visst är det underbart med förebilder som visar att det går att skapa lycka ur en vidrig olycka. Hon är värd all respekt och beundran!

Blåklocka
23 juli

Farmorsfrågan nr 2.

Vem beundrar du mest?

22 juli

Soliga sommardagar fast det regnar.

Tack alla som kommenterade den första Farmorsfrågan! Jag fick en tankeställare av första Malins inlägg. Vilken tur jag har, som har min mamma i livet fortfarande. Det tar jag bara för givet, fast hon har fyllt 90. Visst kommer jag ihåg dig, Malin i rullstolen som jag träffade på MammaGalan. Jag har nog aldrig träffat en mer positiv person än du. Jag lägger genast ut en länk till din blogg här i vänsterkanten!

Idag har det varit kallt och regnigt och riktigt trist väder, utom några timmar tidigt på morgonen. Vips kom krabbsnörena fram, och barnbarnen var nere på stranden innan klockan var 9. Djup koncentration, fred och samarbete präglar nästan alltid krabbfisket om bara barnen får vara ifred. (Fråga mig inte varför, men det är bara när föräldrar envisas med att ”hjälpa till” med snören och musslor och hinkar som det blir gräl.)

Vad fastnar i ungarnas minne av den här dagen? Att det regnade och var kallt? Eller att solen sken och de fick hela hinken full av krabbor?

Krabbmete vid stenarna
1 202 203 204 205